Ett stabilt finansiellt system är av central betydelse för ekonomin. Regeringen kommer att pröva åtgärder som motverkar risker kopplade till hushållens skuldsättning respektive bankernas risktagande och exponering i utlandet. Möjligheterna att öka kraven på bankernas egna kapital ska ses över. Detta för att göra dem mer motståndskraftiga mot finansiell oro. Dessutom bör övergångsreglerna för de svenska bankernas kapitaltäckning förlängas så att kapitaltäckningskraven inte blir lägre än i dag.

Ett högklassigt utbildningssystem

En väl fungerande utbildning stärker Sveriges konkurrenskraft samt förbättrar individers kunskaper och livschanser. Åren 2011 och 2012 kommer att bli två av de mest reformintensiva åren i svensk utbildningshistoria. Trots detta kan det behövas ytterligare åtgärder för att möta kvarvarande brister inom utbildningssystemet. Regeringen anser att det är fortsatt angeläget att höja statusen på läraryrket, till exempel genom att på olika sätt premiera duktiga lärare.

Välfärd med hög kvalitet

Den offentliga och solidariskt finansierade välfärden ska hålla högsta möjliga kvalitet och komma alla till del. Regeringen har genomfört ett antal reformer för höjd kvalitet, mer valfrihet och ökad tillgänglighet i välfärden. Framöver riktas politiken in på att fortsätta stärka kvaliteten, tillgängligheten och valfriheten i sjukvården och äldreomsorgen samt förbättra utsatta barn och ungdomars situation. Dessutom vill regeringen fortsätta att förbättra resultaten och effektiviteten i rättsväsendet.

Hållbar tillväxt i alla delar av Sverige

Regeringen vill förbättra förutsättningarna för att driva företag, arbeta och bo i alla delar av landet. Sverige ska dra nytta av energiomställningen inom de gröna näringarna och människors intresse för turism, lokalproducerad mat och upplevelser i naturen. God tillgänglighet till kommersiell och offentlig service samt digital och fysisk infrastruktur är viktigt för hållbar tillväxt i hela Sverige.

Utgiftstak för 2015 på 1123 miljarder kronor

I vårpropositionen beräknar också regeringen storleken på utgiftstaket för 2015. Regeringen bedömer att utgiftstaket bör uppgå till 1123 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med året före och att budgeteringsmarginalen därmed ökar i något långsammare takt.

Regeringen efter översynen: De personer som är alltför sjuka för att tillgodogöra sig Arbetsförmedlingens insatser ska kunna stanna i sjukförsäkringen.

Sjukförsäkringsreformen har i huvudsak varit framgångsrik. Men allt har inte blivit bra och enskilda personer har kommit i kläm. Vi föreslår därför nu flera viktiga justeringar som ska ligga till grund för beslut i riksdagen i höst. Bland annat vill vi öka möjligheterna till individuella bedömningar vid den bortre tidsgränsen. De personer som är alltför sjuka och inte kan tillgodogöra sig Arbetsförmedlingens insatser ska kunna stanna i försäkringen. Vi vill också införa en särskild ersättning och ett nytt bostadstöd till dem som lämnat den tidsbegränsade förtidspensionen, skriver socialförsäkringsministern och fyra företrädare för alliansen.

I mer än fyra årtionden var sjukfrånvaron i Sverige klart högre än i jämförbara länder, utan att svenskarna var sjukare än andra. Stora, omotiverade skillnader i sjukfrånvaro mellan olika delar av landet visade att förtidspension (sjukersättning) användes för att minska arbetslösheten. Förtidspensionerna ökade från 150.000 år 1960 till 550.000 personer år 2004, då det på ett enda år förtidspensionerades 73.000 personer.

Bristen på rehabilitering till arbete var påtaglig. Många insåg att detta var ohållbart och att människors möjligheter att bidra till samhällsutveckling och eget arbete måste tas tillvara om Sveriges höga välfärdspolitiska ambitioner ska kunna upprätthållas.

För några år sedan genomförde vi därför en stor sjukförsäkringsreform för att komma till rätta med bristerna, och i dag ser utvecklingen väsentligt bättre ut. Problem återstår, men resultaten av de senaste årens arbete måste vårdas. Hälften så många är i dag sjukskrivna hälften så länge, jämfört med när sjukskrivningarna var som högst. Förtidspensioneringarna har gått från en av Europas högsta nivåer till en av de lägre.

Reformen var både riktig och nödvändig och i huvudsak framgångsrik. Men det betyder inte att det har varit en enkel resa eller att allt har blivit bra. Vi vet sedan 100 år att det är komplicerat att genomföra stora sociala reformer.

Framför allt kan det vara oerhört svårt för den som varit sjukskriven i många år att komma tillbaka. Imponerande många har lyckats, men det har ofta varit tufft. Vi som har privilegiet att vara friska bör vara ödmjuka inför detta.

Som flera enskilda exempel har visat har vissa personer kommit i kläm, trots reformens ambitioner att ge stöd på vägen tillbaka. Utan tvekan var det fler före reformen som inte fick den hjälp de behövde, men det ursäktar naturligtvis inte kvarvarande brister. Ambitiösa välfärdssystem blir aldrig färdiga, utan måste ständigt förbättras.

Efter valet i höstas påbörjades ett omfattande arbete med en översyn av sjukförsäkringen. Den departementspromemoria vi inom kort remitterar innehåller flera förbättringar för att sjukförsäkringen ska fungera i enlighet med reformens ambitioner. Den kommer att ligga till grund för beslut i riksdagen till hösten.

Grunderna ligger fast, men ett antal viktiga justeringar behöver göras. De viktigaste förslagen är:

1. Ökade möjligheter till individuella bedömningar vid den bortre tidsgränsen. En del alltför sjuka personer har efter maxtiden 2,5 års sjukskrivning eller tidsbegränsad förtidspension lämnat sjukförsäkringen. De har kommit till Arbetsförmedlingen, trots att de uppenbart inte kunnat tillgodogöra sig insatserna där. Så ska det inte vara. Likabehandling är viktigt, men det behövs ett något ökat utrymme för individuella bedömningar. En regel införs därför – utöver de undantag som redan finns – som anger att om det vore oskäligt på grund av sjukdom att en person lämnar sjukförsäkringen, så ska han eller hon stanna i sjukförsäkringen.

2. Ökad ekonomisk trygghet för de som lämnar tidsbegränsad förtidspension. Den svenska sjukpenningförsäkringen är en inkomstförsäkring. Den bygger på att man arbetar och får sjuklön eller sjukpenning om man till följd av sjukdom inte kan jobba. Men de som har haft den gamla formen av tidsbegränsad förtidspension, och som saknar sjukpenninggrundande inkomst – ”de nollklassade” – kan när den tidsbegränsade förtidspensionen upphör inte få sjukpenning oavsett hur sjuka de är.

Detta kan leda till att den som lämnar sjukförsäkringen efter maximal tid och saknar tidigare inkomst hänvisas till socialbidrag. Vi föreslår därför att en särskild ersättning (sjukpenning i särskilda fall) införs för de som har haft tidsbegränsad förtidspension och som saknar försäkrad inkomst. Ersättningen motsvarar vad dessa personer fått under arbetslivsintroduktionen (ALI).

3. Nytt bostadsstöd till de som lämnat tidsbegränsad förtidspension. Utöver denna nya ersättning ska man vid övergång till Arbetsförmedlingen också kunna erhålla ett bostadsstöd som tar hänsyn till försörjningsbörda. Stödet ska kunna utgå under arbetslivsintroduktionen och även därefter.

4. Tidigare rehabiliteringsinsatser och bättre samarbete mellan myndigheter. Efter de maximala 2,5 åren i sjukförsäkringen övertar Arbetsförmedlingen (AF) ansvaret för att undersöka möjligheten att komma tillbaka till arbetslivet. Det är bra. Ungefär hälften av dem som deltar i AF:s arbetslivsintroduktion påbörjar en mödosam resa allt närmare arbetsmarknaden, medan hälften kommer tillbaka till sjukförsäkringen. Men stödet riskerar att komma för sent och pågå under alltför kort tid. Vi föreslår därför att ett utökat stöd i form av bland annat arbetslivsinriktad rehabilitering från Försäkringskassan och AF ska kunna ges under den tid man fortfarande är sjukskriven, i många fall redan efter ett år. Detta minskar risken att människor faller mellan stolarna.

5. Vägen till arbetsmarknaden måste vara bred. Också den som har en tydlig men begränsad arbetsförmåga måste kunna få göra en insats. Det behövs fler uppgifter för dem som lämnar sjukförsäkringen men har svårt att konkurrera på den vanliga arbetsmarknaden. Vi ger Arbetsförmedlingen medel till ytterligare 3.000 platser speciellt för personer med nedsatt arbetsförmåga.

6. Tilltron till sjukförsäkringen behöver stärkas. Försäkringskassan fattar varje år 19 miljoner beslut och gör 47 miljoner utbetalningar. Ibland kommer det då uppstå konflikter, där den försäkrade vill en sak, medan reglerna säger något annat. Ingen försäkring som bygger på svåra bedömningar med stor betydelse för människors livssituation kommer att fungera helt konfliktfritt, vilket visar på att vi naturligtvis också i fortsättningen noggrant kommer att följa utvecklingen. Detta visar behovet av ett brett förtroende – för reglerna, myndigheten och rättssäkerheten. Försäkringskassans låga förtroendesiffror är ett allvarligt problem. Vi vill nu starta ett brett upplagt arbete, inriktat på att stärka förtroendet för hela kedjan av beslut i sjukförsäkringen. Detta gäller särskilt försäkringskassans samarbete med de sjukskrivande läkarna och hela den medicinska professionen.

Sjukförsäkringen har alltid i huvudsak varit en omställningsförsäkring, som syftar till återgång i arbete efter förmåga. Ett samhälle med höga välfärdsambitioner måste samtidigt bygga på tydliga krav att all arbetsförmåga så långt som möjligt tas till vara.

Förslagen syftar till att sjukförsäkringen ska fungera bättre och tilltron till försäkringen stärkas. Den som på grund av sjukdom inte kan arbeta ska ha en ekonomisk trygghet genom sjukförsäkringen, men också uppleva trygghet i att allt görs för att man så snart som möjligt ska kunna komma tillbaka i arbetsgemenskapen.

Ulf Kristersson (M)

socialförsäkringsminister

Emma Henriksson (KD)

Gunnar Axén (M)

Solveig Zander (C)

Ulf Nilsson (FP)

ledamöter i socialförsäkringsutskottet

Länk till artikeln finner du här.

Partiledarna Maud Olofsson (CP), Fredrik Reinfeldt (M), Jan Björklund (FP) och Göran Hägglund (KD) skriver att flera skatter ska ses över för att underlätta för företag. 
 
Det är nödvändigt att göra mer för tillväxt, företagande och forskning i Sverige. Därför lyfter vi nu fram tre konkreta skatteförslag vi vill pröva om ekonomin tillåter och resurser till välfärden kan säkras, skriver alliansens fyra partiledare.

Tack vare ordning och reda i offentliga finanser, arbetslinjen och en aktiv krispolitik klarade Sverige finanskrisen bättre än de flesta andra länder. För människor och företag skapar det trygghet. Vi behöver inte sjösätta stora sparpaket för att få ordning på ekonomin. I stället kan vi bygga Sverige starkt inför kommande kriser, trygga välfärden och möta globaliseringens utmaningar. Inte minst de senaste åren har visat på behovet av att rusta Sverige för en värld där gränserna blir allt öppnare, handeln ökar och geografiska avstånd betyder allt mindre. Det här är en utveckling som rätt nyttjad innebär möjligheter, men som kräver en långsiktig politik för tillväxt och konkurrenskraft.

För att klara sammanhållningen i Sverige och för att möta den globala konkurrensen är reformer för arbete, trygghet och kunskap nödvändiga. Det är genom att ge människor rätt verktyg som vi kan hävda oss i en global värld. Full sysselsättning, stärkt välfärd och en förbättrad skola är samtidigt bara möjliga att uppnå om vi också har en politik för fler och växande företag. En bärande del i alliansens politik är därför att det ska vara mindre krångligt och mer lönsamt att driva företag.

Sverige har under senare år blivit ett reformland på företagarområdet. Förmögenhetsskatten har avskaffats, bolagsskatten, arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna har sänkts. Företagare har fått förbättrad social trygghet, nya områden har öppnats för entreprenörer, möjligheten för visstidsanställningar har vidgats och särskilda satsningar för att stimulera kvinnors samt invandrares företagande har genomförts. Därtill har jobbskatteavdraget minskat utanförskapet, ökat sysselsättningen varaktigt och gjort det mer attraktivt att starta och driva företag. Genom att brytpunkten för statlig inkomstskatt flyttats uppåt har vi gjort det lite mer lönt att utbilda sig och arbeta, inte minst inom många TCO- och Saco-yrken.

Alliansregeringen tillsatte vid årsskiftet en företagsskattekommitté med uppdraget att se över företagsbeskattningen. Detta för att ur ett mer långsiktigt perspektiv lyfta vissa skattefrågor kopplade till tillväxt, företagande och konkurrenskraft.

Vid sidan av utredningen finns skäl att gå vidare och se över möjligheten till nya reformer för förbättrade villkor för företagande. Vi har därför identifierat ett antal möjliga skatteförslag med bäring på Sveriges konkurrenskraft. Dessa ska prövas inför arbetet med höstens budgetproposition.

För det första vill vi öppna för en förenkling av den så kallade expertskatten. I den hårda internationella konkurrensen kan våra skattenivåer vara besvärliga när företag vill locka utländska experter eller andra nyckelpersoner till vårt land. Därför finns i dag särskilda skattelättnader för vissa utländska arbetstagare.

Vi vill göra det lättare att rekrytera utländska forskare, ledande befattningshavare i företag och andra talanger till Sverige. Detta genom att öka förutsägbarheten kring vilka personer som omfattas av expertskatten. Utöver dagens regler vill vi nu pröva att införa ett förenklat förfarande där alla personer som har rekryterats utomlands och har en månadsinkomst överstigande två prisbasbelopp (i dag 85600 kronor) ska kunna räknas som experter. Reformen skulle kunna stärka svenska företags konkurrenskraft samt göra det enklare för företag och forskning att utvecklas i Sverige.

Sverige behöver de skickligaste ingenjörerna och de kunnigaste forskarna för att kunna garantera den bästa välfärden. Vi satsar enligt OECD näst mest efter Israel på forskning och utveckling. Samtidigt behöver mer göras för att skapa ett forsknings- och innovationsklimat i världsklass.

Vi menar att det finns starka skäl att stimulera fler att vara med och bidra till forskning i Sverige. Som en andra del i en förstärkt politik för tillväxt och konkurrenskraft vill vi därför se över möjligheten att utöka företagens avdragsrätt för utgifter för forskning och utveckling. Detta genom att företag ges rätt att av dra av kostnader för utgifter för forskning även om denna inte hör till företagets kärnverksamhet.

För det tredje vill vi pröva ytterligare förbättringar inom det så kallade 3:12-regelverket. Detta genom att se över möjligheten att höja schablonbeloppet i förenklingsregeln och införa ett tak för hur stor utdelning som ska beskattas som lön. På så sätt kan företagare öka sin utdelning och lönsamma företag får mindre krångel genom att de inte behöver ägna sig åt olika skattekonstruktioner. Parallellt ska också prövas hur villkoren för de enskilda näringsidkarna kan förbättras. Allt detta ska ses som en signal om att det ska vara lönsammare att driva företag samt att vi värnar att växande företag stannar kvar och utvecklas i Sverige.

I valrörelsen var vårt löfte att prioritera välfärden. Det löftet ligger fast. I den ekonomiska vårpropositionen har vi därför enats om att viktiga reformer inom välfärds- och utbildningsområdena ska säkras innan vi genomför skattesänkningar. För att klara jobben, högt ställda välfärdsambitioner och en hårdnande internationell konkurrens är det samtidigt nödvändigt att göra mer för tillväxt, företagande och forskning i Sverige. Därför lyfter vi nu fram tre konkreta skatteförslag vi vill pröva om ekonomin tillåter och resurser till välfärden kan säkras.

Genom att ta ansvar för jobben och framtiden vill vi bygga hela Sverige starkt för att kunna möta en hårdnande internationell konkurrens. Vårt främsta mål är att föra Sverige mot full sysselsättning och därigenom minskat utanförskap. Med en tydlig politik för tillväxt, forskning, innovation och företagande skapar vi förutsättningar för ett dynamiskt samhälle som håller samman. Där vi också har resurser som kan trygga välfärden.

FREDRIK REINFELDT (M)

JAN BJÖRKLUND (FP)

MAUD OLOFSSON (C)

GÖRAN HÄGGLUND (KD)