Alliansens företrädare i ekonomisk-politiska frågor skriver i Svenska Dagbladet om hur den splittrade oppositionens budgetar slår mot ungdomar. Utdrag ur artikeln:  

Imorgon, onsdag, debatteras statsbudgeten i riksdagen. Mot alliansregeringens budget står en splittrad opposition med fyra olika budgetförslag. De röda och gröna partiernas enda finansiering av olika förslag är försämrad arbetsmarknaden för ungdomar genom fördubblad arbetsgivaravgift och högre restaurangmoms.

Alliansens budget ger fortsatt ordning och reda i de offentliga finanserna, vilket är oerhört viktigt i den osäkra ekonomiska situation som Europa och USA befinner sig i. Vårt budgetförslag innebär också att det finns utrymme för krisåtgärder om det skulle behövas i framtiden. Där andra länder måste höja skatter och skära ned på välfärden för att hantera sina statsskulder kan svenska medborgare känna sig trygga med att det inte kommer att ske här.

Sveriges ordnade statsfinanser gör att regeringen nu också kan fortsätta genomföra satsningar som stärker arbetslinjen, förbättrar välfärden och bygger Sverige starkt för framtiden.

Med sänkt restaurangmoms skapar vi nya arbetstillfällen i en bransch där många ungdomar får sina första arbetslivserfarenheter. Vi genomför också satsningar på arbetsmarknadsutbildning och praktik tidigt i arbetslöshetsperioden för att minska risken för långtidsarbetslöshet. Alliansregeringen förbättrar också ekonomin för dem med små marginaler genom att höja bostadstilläggen för de äldre med lägst inkomst samt höjer bostadsbidraget för barnfamiljer. Även sjukförsäkringsreformen förbättras på flera punkter, bland annat införs en ekonomisk ersättning till dem som saknar sjukpenninggrundande inkomst.

Läs hela artikeln här>>

ANNA KINBERG BATRA (M)

finansutskottets ordförande

CARL B HAMILTON (FP)

ekonomiskpolitisk talesperson

PER ÅSLING (C)

ekonomiskpolitisk talesperson

ANDERS SELLSTRÖM (KD)

ekonomiskpolitisk talesperson

På en pressträff idag kommenterade finansminister Anders Borg, justitieminister Beatrice Ask samt barn- och äldreminister Maria Larsson situationen i välfärdssektorn. De presenterade också hur regeringen nu går vidare med dessa frågor.

Regeringen kommer att lämna ett uppdrag till Skatteverket att särskilt kartlägga och granska företag inom sektorerna vård, skola och omsorg, särskilt vad avser ränteavdrag. Detta mot bakgrund av tvivelaktig och aggressiv skatteplanering hos vissa privata aktörer inom den skattefinansierade välfärdssektorn. Regeringen avser även att återkomma med förslag på skärpt lagstiftning.

Grunden för att värna välfärden är fortsatt stabila statsfinanser och en arbetslinje där det lönar sig att arbeta och att starta och driva företag. Det är en politik som Alliansen konsekvent genomfört sedan maktskiftet 2006. För kommunsektorn har alliansregeringens politik sammantaget medfört 38 miljarder i tillskott i nivåhöjning 2010 jämfört med 2006. Genom tillskotten har kommuner och landsting getts bättre förutsättningar att värna och stärka kvaliteten i välfärdstjänster som äldreomsorg, sjukvård, skola
och utbildning, och hålla uppe den kommunfinansierade sysselsättningen.

Socialdemokraterna presenterade tidigare i höstas sin budgetmotion. Det är den nya partiledningens första försök till heltäckande budget. Budgeten visar dock ett antal brister då den försvagar arbetslinjen och är underfinansierad, vilket riskerar att leda till såväl färre jobb i kommunsektorn som högre kommunalskatter. Sammanfattningsvis:

1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade. Totalt föreslår Socialdemokraterna åtgärder som minskar kommunernas resurser med mellan 4,5 och 5,5 miljarder kronor.
2. Kommuner och landsting får betala dyrt för den fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga som socialdemokraterna föreslår. De direkta och indirekta effekterna av denna skattehöjning på ungdomar motsvarar kostnaderna för 5 000 jobb i kommunsektorn.
3. Den lagstadgade rätten till heltid som Socialdemokraterna för fram riskerar att försvaga kommunsektorns ekonomi med 7,8 miljarder kronor. Detta motsvarar en skattehöjning med cirka 1 300 kronor per år för en normalinkomsttagare.

Hela rapporten ”S-politiken dyr för kommunerna” bifogas HÄR: S-politiken – dyr för kommunerna.PDF