Grunden för att värna välfärden är fortsatt stabila statsfinanser och en arbetslinje där det lönar sig att arbeta och att starta och driva företag. Det är en politik som Alliansen konsekvent genomfört sedan maktskiftet 2006. För kommunsektorn har alliansregeringens politik sammantaget medfört 38 miljarder i tillskott i nivåhöjning 2010 jämfört med 2006. Genom tillskotten har kommuner och landsting getts bättre förutsättningar att värna och stärka kvaliteten i välfärdstjänster som äldreomsorg, sjukvård, skola
och utbildning, och hålla uppe den kommunfinansierade sysselsättningen.
Socialdemokraterna presenterade tidigare i höstas sin budgetmotion. Det är den nya partiledningens första försök till heltäckande budget. Budgeten visar dock ett antal brister då den försvagar arbetslinjen och är underfinansierad, vilket riskerar att leda till såväl färre jobb i kommunsektorn som högre kommunalskatter. Sammanfattningsvis:
1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade. Totalt föreslår Socialdemokraterna åtgärder som minskar kommunernas resurser med mellan 4,5 och 5,5 miljarder kronor.
2. Kommuner och landsting får betala dyrt för den fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga som socialdemokraterna föreslår. De direkta och indirekta effekterna av denna skattehöjning på ungdomar motsvarar kostnaderna för 5 000 jobb i kommunsektorn.
3. Den lagstadgade rätten till heltid som Socialdemokraterna för fram riskerar att försvaga kommunsektorns ekonomi med 7,8 miljarder kronor. Detta motsvarar en skattehöjning med cirka 1 300 kronor per år för en normalinkomsttagare.
Hela rapporten ”S-politiken dyr för kommunerna” bifogas HÄR: S-politiken – dyr för kommunerna.PDF
0
- 
