”Åtgärder för utrikes födda och unga är viktigast just nu”

Målet är full sysselsättning. Utformningen av politiken har sedan 2006 tagit sin utgångspunkt i att få fler i arbete och färre som står utanför arbetsmarknaden. Sammansättningen av åtgärder har skiftat över åren, bland annat beroende på kraftiga svängningar i konjunkturen i spåren av finans- och skuldkrisen. Men inriktningen har varit tydlig – regeringen har satt jobben främst.

Genom att värna starka offentliga finanser, förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och stärka förutsättningarna för företagande har Sverige skaffat sig bättre förutsättningar än de flesta länder att hantera den globala finans- och skuldkrisen. Trots ett av de största efterfrågefallen i modern tid har effekterna på jobben kunnat dämpas. Sammantaget har sysselsättningen mellan 2006 och 2011 ökat med drygt 200.000 personer samtidigt som utanförskapet har minskat med drygt 200.000.

I dag lägger regeringen fram den ekonomiska vårpropositionen ”Jobb och välfärd”. Där identifieras de utmaningar som Sverige står inför och där anges riktningen för politiken. Nya beräkningar från Finansdepartementet visar att skuldkrisen dämpar BNP-tillväxten som väntas bli 0,4 procent 2012, något som försvagar arbetsmarknaden.

Reformutrymmet inför höstens budget där detaljförslagen kommer att presenteras bör användas dels till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till vissa åtgärder som stärker ekonomins långsiktiga funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden. Inriktningen för politiken i närtid är att hantera skuldkrisens effekter. I fokus står framför allt att stärka förutsättningarna för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden att få arbete, som till exempel unga och utrikes födda.

De som drabbas i lågkonjunkturen är framför allt de som redan är arbetslösa och de som är på väg att träda in på arbetsmarknaden, till exempel unga eller utrikes födda som vistats kort tid i Sverige. Detta bekräftas också av utvecklingen av arbetslöshetens sammansättning. Arbetslösheten utgörs till mer än hälften av arbetslösa unga och utrikes födda. Andelen har också ökat mellan 2005 och 2011. Det är visar att inträdande grupper på arbetsmarknaden bär en oproportionerligt stor och växande andel av arbetslöshetens kostnader, även om en betydande del av ungdomsarbetslösheten består av heltidsstuderande som söker deltidsarbete.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder i syfte att motverka arbetslöshet bland unga, till exempel reformerna av utbildningssystemet, sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga i syfte att öka arbetskraftsefterfrågan och kompensera för de relativt höga ingångslönerna. Nu prövas också möjligheten att införa en ny anställningsform, så kallad lärlingsprovanställning för ungdomar yngre än 23 år. Det finns behov av att komplettera och förstärka vissa reformer som regeringen redan genomfört. Det handlar om åtgärder inom såväl arbetsmarknads- som utbildningspolitiken, inklusive yrkesprogram och stärkt arbetsplatsförlagd utbildning samt entreprenörskap i utbildningen. Både näringslivet, den offentliga sektorn och den ideella sektorn har viktiga roller att fylla, till exempel genom att erbjuda praktik och lärlingsanställningar.

Regeringen har genomfört reformer för att förbättra integrationen på arbetsmarknaden av utrikes födda. Ett nytt system för att åstadkomma en snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare har införts genom den så kallade etableringsreformen som trädde i kraft 1 december 2010. Regeringen har också aviserat att den avser att stärka drivkrafterna till arbete genom att inte låta etableringsersättningen minska i motsvarande omfattning som inkomsterna ökar.

För att tillgodose kompetensbehovet i näringsliv och offentlig sektor anser regeringen att det är viktigt att skapa goda villkor i hela landet som attraherar människor med olika bakgrund. Den outnyttjade kompetensen ska tas till vara. För utrikes födda som fått uppehållstillstånd som flyktingar och anhöriginvandrare finns nu under de första åren i Sverige både instegsjobb och nystartsjobb.