Vi bör ställa upp militärt för EU-länder
Bara genom gemensamt agerande kan EU:s medlemsländer förebygga och bekämpa ett växande terrorhot. Regeringens agerande när Frankrike bad om hjälp väcker därför frågor. Det skriver Europaparlamentarikerna Gunnar Hökmark (M), Cecilia Wikström (L), Fredrick Federley (C) och Lars Adaktusson (KD) på SvD Debatt.
I veckan står frågan om EU:s försvarsklausul åter högt på den politiska agendan. Under torsdagen röstar Europaparlamentet kring en resolution om den klausul i EU-fördraget som handlar om det ömsesidiga försvarsklausulen. När ett medlemsland, likt Frankrike, utsätts för en attack så ska det kunna begära hjälp av övriga medlemsstater. Att tydliggöra hur denna klausul ska tolkas är av stor vikt för det fortsatta säkerhetsarbetet inom EU.
I Sveriges och andra medlemsländers svar på Frankrikes begäran är handling mer betydande än ord för hur starkt Europas nationer sluter upp bakom ett enskilt land utsatt för terror och för attacker mot det öppna samhället. När vi röstar för vikten av denna solidaritet är det för oss som svenska Europaparlamentariker oroande att Sverige inte vill agera för att leva upp till sina åtaganden.
En väl fungerande och trovärdig klausul skulle kunna leda till ett djupare samarbete där medlemsländerna kompletterar varandra – och därmed bidrar till en större trygghet. På grund av den svenska regeringens svaga agerande känner vi oro för att Sverige istället för att stärka tilltron till försvarsklausulen försvagar den. Det är bara genom gemensamt agerande som EU:s medlemsländer kan förebygga och bekämpa det växande terrorhotet.
Vi ställer oss därför frågande till regeringspartiernas agerande och kommer noga följa de rödgrönas agerande i detta avseende, såväl på hemmaplan som här i Europaparlamentet.
Beskedet från våra fyra partier i Europaparlamentet är tydligt: Sverige kan inte nöja sig med kondoleanser och tomma löften när ett medlemsland utsatts för terrorism eller andra svåra situationer, utan måste bli en nation att räkna med när andra medlemsländer ställs inför akuta tragedier orsakade av problem som sträcker sig långt över nationsgränserna. Det är vi skyldiga oss själva och vårt gemensamma Europa.