Hur ska samhället möta den nya gängkriminaliteten?

alliansseminarium-bild-2

Alliansen i justitieutskottet bjöd in till seminarium den 10 maj.

alliansseminarium-bild-2

Hur ska polisen, åklagarna och Kriminalvården rustas för att möta de utmaningar som den nya gängkriminaliteten medför och vilka verktyg behövs för att samhället ska klara av uppgiften att bekämpa den?

Det var temat för det mycket välbesökta kunskapsseminarium som Allianspartiernas rättspolitiska talespersoner bjöd in till i riksdagen i går den 10 maj.

Bakgrunden till seminariet var synpunkter av typen ”Två särskilda drag gör den moderna gängkriminaliteten annorlunda än den vi känner sedan tidigare. Gängen skiter i oss och våra värderingar på riktigt. Och brutaliteten.” Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg har skrivit artiklar i ämnet där han belyst de utmaningar Kriminalvården står inför när de gängkriminella 90-talisterna börjar bli fler i våra fängelser.

Gunnar Appelgren, samordnare för Stockholmspolisens initiativ Mareld som ska arbeta mot den grovt organiserade brottsligheten i polisregion Stockholms mest brottsutsatta stadsdelar, berättade under seminariet om hur gängbrottsligheten ter sig i praktiken. I landets tre största städer förekom 1 175 skjutningar mellan år 2011 och 2016 vilket lett till att mer än 100 personer har mist livet. I dessa hårt utsatta områden kraftsamlar nu polisen för att ingripa mot brottsligheten, men mer – och framför allt fler – samordnade insatser behöver göras. Appelgren efterlyste bättre samverkan mellan de aktörer som bekämpar kriminaliteten och dess orsaker såsom Polisen, socialtjänsten, Kriminalvården med flera.

Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg belyste problematiken från sitt perspektiv. Yngre intagna har mer ofta ett uttalat förakt gentemot myndigheter. Ofta är det personer med ett stort våldskapital som utmanar inte bara lagarna, utan även oskrivna regler och normer. Öberg konstaterade att de flesta fängelsestraff som döms ut i Sverige är korta – ofta under ett års fängelse. Just för den här gruppen är det problematiskt eftersom det i praktiken gör det svårt med verkningsfulla behandlingsinsatser. Öberg efterlyste mer anpassade frivårdsinsatser och påpekade att många upplever en längre frivårdsinsats som en mer ingripande åtgärd än några veckor eller månader inlåsta i anstalt.

Från Brottsförebyggande rådet deltog Daniel Vesterhav. Han berättade om framgångsrika koncept för att bryta utanförskapet och utsattheten för brott i särskilt brottsutsatta områden. Vesterhavs poäng var att man måste jobba oerhört långsiktigt. Grunden för all brottsbekämpning i dessa områden är ökad polisiär närvaro och att polisen och kommunen tillsammans i första hand måste arbeta emot det som medborgarna upplever som ett problem – till exempel öppen narkotikaförsäljning, nedskräpning och liknande. Detta för att skapa den tillit hos medborgarna som krävs för att angripa annan kriminalitet.

Från åklagarmyndigheten deltog åklagaren Marcus Ekman. Han har lång erfarenhet av stora mål där kriminella grupperingar, nätverk och gäng står åtalade. Han berättade att många av dem som tillhör de här grupperingarna aktivt har valt sitt utanförskap. Det är ofta väldigt unga personer vilket gör det svårt att använda de tvångsmedel som i dag står till rättsväsendets förfogande. Avgörande är ett tidigt ingripande och att socialtjänstens förmåga stärks. I dag finns det en alldeles för stor skillnad mellan vilka åtgärder som finns att tillgå för att möta samma problematik.

Syftet med seminariet var att ge Alliansen i justitieutskottet ökade kunskaper om problematiken kring kriminella gäng och nätverk. Inte minst i det kommande motionsarbetet i riksdagen är de här frågorna viktiga. Alliansen har redan lagt ett antal förslag för att möta problematiken med den organiserade brottsligheten och utsattheten för brott i landets utanförskapsområden, men helt tydligt är att mer måste göras framöver. Inte minst gårdagens seminarium vittnade om detta.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Current ye@r *