Så ska alliansen snabbt komma igång med viktiga reformer

Vi förbereder oss nu för att snabbt komma igång med viktiga politiska ­reformer efter valet. Vi tar fram en gemensam reformagenda som presenteras i augusti och som ska ligga till grund för den budget som läggs fram efter valet. Vi gör också en rad organisatoriska förberedelser med gemensamma utbildningar av nyckelpersoner, skriver Alliansens partiledare på DN debatt

Alliansen är Sveriges största och viktigaste kraft för politisk för­nyelse och en ny svensk regering. I valet 2018 kommer vi gemensamt söka väljarnas förtroende för att bilda en allians­regering. Men vårt mål är också att fler kommuner, landsting och regioner ska ledas av Alliansen.

De rödgröna med Socialdemokraterna i spetsen har sedan 2014 försökt regera Sverige. En koalitionsregering som har haft svårt att hålla ihop har styrt med en parlamentarisk bas som varit beroende av Vänsterpartiet. En sådan regering ska inte leda Sverige en gång till.

Det är väljarna som avgör hur Sverige ska styras de kommande åren, och vi är ödmjuka inför den uppgift som Alliansen står inför. Men man måste vara förberedd för uppgiften att regera och vi arbetar därför sedan en tid systematiskt med sådana gemensamma förberedelser.

De tar sin utgångspunkt i en gemensam syn på var vårt land befinner sig.

Sverige drar just nu nytta av högkonjunkturen, där ekonomin växer och sysselsättningen ökar. Bland inrikes födda är arbetslösheten låg och i flera branscher råder det arbetskraftsbrist. Vi har en sjukvård i världsklass, när man väl kommer till och får hjälp. Den nedåtgående kunskapstrenden i skolan kan vara på väg att brytas. Vi har en polis som i svåra lägen gör ett fantastiskt arbete.

I fråga om migrationen måste det vara slut med de tvära politiska kasten. Den tillfälliga lagen bör när den löper ut 2019 ersättas av en ny blocköverskridande överenskommelse.
Samtidigt är det uppenbart att mycket inte fungerar. Den dåliga integrationen bygger ett utanförskap som riskerar att få bestående negativa ekonomiska och sociala konsekvenser. Jobbklyftan mellan inrikes födda och utrikes födda är stor och växande.

Gängkriminaliteten är ett hot mot människor och företagande på många platser runt om i landet. Polisen betecknar 61 områden i Sverige som utsatta, 23 av dem som särskilt utsatta. Förra året dödades 43 personer i skjutningar. Gängvåldet sprider sig in på akutmottagningar och riktar sig mot blåljuspersonal inom polis, sjukvård och brandväsende. Brottsförebyggande rådet beskriver en växande oro för brott. Polistätheten är den lägsta på ett decennium och många platser på polishögskolorna står tomma.

Köerna till sjukvården har fördubblats sedan den rödgröna regeringen tillträdde. De ökar över hela landet, men det är i röda landsting som utvecklingen är mest oroväckande. I det sedan länge alliansstyrda Halland får 9 av 10 patienter träffa en specialist inom vårdgarantins gräns. I socialdemokratiska Norrbotten får bara 6 av 10 patienter göra det. Regeringens beslut att avskaffa den så kallade kömiljarden, de statliga pengar som kortade köerna, var ett stort misstag.

Rekordlåga räntor, 10 och 20 år gamla strukturreformer och internationell högkonjunktur har drivit den svenska tillväxten, samtidigt som ingen regering sedan 1970-talet har sparat så lite i högkonjunktur som den nuvarande. I kombination med bristen på långsiktiga reformer gör detta Sverige illa rustat inför den lågkonjunktur som förr eller senare kommer.

Det svenska näringslivet är i grunden konkurrenskraftigt, men politiken går i fel riktning. Flera beslut har försämrat villkoren för företagande och jobb i Sverige: Höjda skatter på småföretagande, flygskatt och försämrat rutavdrag. Den föreslagna ”exitskatten” är det senaste exemplet på politik som straffar företagande, ägande och entreprenörskap. Sådant har Sverige inte råd med. Nästa generations stora svenska bolag måste växa i dag.

I de viktiga valfrihetsfrågorna styrs regeringen dessutom av vänsterkrafter. Reepalu-utredningen riskerar att slå direkt mot 340.000 elever som går i friskolor. Några av Sveriges allra bästa skolor riskerar att tvingas stänga, vilket skapar otrygghet för många människor i hela landet.

Andra skolor är tvärtom för dåliga. Nära 19.000 elever, mer än 17 procent av eleverna, gick ut årskurs nio våren 2017 utan behörighet till gymnasieskolan. Svenska elever går färre timmar i skolan och tappar i snitt nästan ett år i grundskolan jämfört med elever i andra länder. Reformerna för att öka fokus på kunskaper har stannat av. Problemen med stök och brist på studiero växer. Samtidigt minskar söktrycket till lärarutbildningen igen – och det i ett läge när lärarbristen tilltar.

Regeringens klimatpolitik kan inte dölja att utsläppen nu ökar igen. Externa bedömare som Konjunkturinstitutet pekar på att regeringens miljöpolitik är dyr och ineffektiv. Under Alliansregeringen minskade utsläppen, samtidigt som ekonomin växte. Med denna regering ökar klimatutsläppen.

Problemen är alltså stora, men det finns ingen anledning till hopplöshet, tvärtom. Vart och ett av dessa problem går att lösa. I en del fall kommer det vara svårt och ta tid. Men vi vet – av egen erfarenhet från åtta års regerande, och från Alliansens och Socialdemokraternas gemensamma erfarenheter efter 90-talskrisen – att det går att reformera sådant som inte fungerar bra nog. Det är det som vi nu gemensamt förbereder.

Det handlar både om att förbereda själva regeringsarbetet och om att snabbt kunna komma igång med viktiga politiska reformer. Vi intecknar inget i förväg, men vi kommer att vara redo för uppgiften om väljarna ger oss förtroendet.

En del av förberedelserna handlar om att ta fram en gemensam reform­agenda på centrala politikområden. Vi kommer bland annat presentera reformer som tar sikte på Sveriges grundläggande konkurrenskraftsproblem, problemen i vården, integrationen och jobben, tryggheten på gator och torg och kunskaperna i skolan. Denna gemensamma reformagenda kommer att presenteras i augusti och ligga till grund för den budget som läggs fram efter valet.

I fråga om migrationen måste det vara slut med de tvära politiska kasten. Den tillfälliga lagen bör när den löper ut 2019 ersättas av en ny blocköverskridande överenskommelse, med bas i den överenskommelse som slöts mellan Alliansen och regeringen hösten 2015, för att säkerställa stabila spelregler som håller över tid.

Dessutom genomför Alliansen en rad organisatoriska förberedelser inför ett kommande regeringsskifte, bland annat gemensamma utbildningar av nyckelpersoner. Vi utgår inte från ett vitt papper, utan grunden utgörs av åtta års gemensamt regeringsarbete, 16 gemensamma budgetar och snart 14 år av allianssamarbete. Medan Alliansen gör konkreta saker tillsammans, är regeringspartiernas tydligaste budskap att de inte ens tänker försöka vinna valet ihop.

Alliansen består av fyra självständiga partier, och det är väljarna som ytterst avgör de politiska tyngdpunkterna. Det är en styrka att vi kommer in i samarbetet med delvis olika idéer och perspektiv. Politik handlar både om att vilja, och om att kunna. Det är våra grundläggande värderingar som ger färdriktning och svetsar oss samman. Och det är viljan att samarbeta och förmågan att kompromissa som gör oss handlingskraftiga.

 

Ulf Kristersson (M), partiledare

Annie Lööf (C), partiledare

Jan Björklund (L), partiledare

Ebba Busch Thor (KD), partiledare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *