Alliansens partisekreterare fortsätter sin turné Landet runt. Den 10 april besöktes Gävle och Falun.

Besöket i Gävle inleddes med en medlemslunch och utfrågning av partisekreterarna. Det var bra stämning och värdefulla diskussioner.

I Gävle besökte partisekreterarna Ung Företagsamhet. UF Gävleborg är bäst i Sverige, 37 procent av länets alla gymnasieungdomar startar eget UF företag, i landet som helhet är det 18 procent.

– Det var oerhört intressant och inspirerande att få ta del av deras verksamhet, säger Nina Larsson, Folkpartiets partisekreterare.

I Falun besökte partisekreterarna bokproducenten Scandbook som är Nordens ledande inom svartvit skönlitteratur.

Företaget arbetar framgångsrikt med nyrekrytering av ungdomar. Deras hårda arbete har lett till att flera ungdomar har fått möjlighet att komma in på arbetsmarkanden. Besöket avslutades med en trevlig medlemsmingel.

”En ny värld växer fram. En värld med ökad konkurrens som ställer högre krav på svensk omställningsförmåga. Därför tar vi nu viktiga steg för att bygga Sverige starkare inför framtidens utmaningar. Vi investerar i tillväxtens förutsättningar: infrastruktur, forskning och innovation, företagande, utbildning och bostäder. Samtidigt investerar vi i sammanhållning och välfärd: i sjukvård och omsorg, tillskott till dem med små ekonomiska marginaler, i integration och jämställdhet och i trygghet från brott.” Det sade statsminister Fredrik Reinfeldt när han läste upp regeringsförklaringen i samband med riksmötets öppnande i dag.

Regeringsföklaringen i sin helhet: Regeringsförklaringen 18 september 2012

Publicerad i Aftonbladet 1/9 2012

På Aftonbladets debattsida (29/8) gratulerar Mikael Damberg, gruppledare (S) och Carin Jämtin, partisekreterare (S), Alliansen som i dagarna fyller 8 år. Samtidigt skriver Damberg och Jämtin att regeringen har spelat ut sina kort och har slut på idéer.

Socialdemokraterna kritiserar gärna Alliansen, men vägrar själva konsekvent att svara på de avgörande frågorna om med vem eller vilka man tänkt samarbeta med efter valet. Inget parti i Sverige kan ensamt göra anspråk på regeringsmakten.

Såväl valen 2006 som 2010 visade tydligt betydelsen av att i tid kunna formulera ett trovärdigt och regeringsdugligt politiskt alternativ. Socialdemokraternas besked till väljarna lyser med sin frånvaro. Inga svar har getts om vilka partier de avser att samarbeta med, vilka de gemensamma politiska prioriteringarna är, eller hur dessa ska finansieras.

Våra fyra partier – Nya Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna – bildade Alliansen med den uttalade ambitionen att göra Sverige bättre. Före 2006 låg Sverige i världstopp när det gällde sjukfrånvaro. Det lönade sig för dåligt att arbeta, människor fastnade i utanförskap och det var för dyrt och krångligt att starta företag. Åren av socialdemokratiskt styre hade satt sina tydliga spår.

Det ville vi ändra på. Hemma hos Maud Olofsson i Högfors i augusti 2004 påbörjades arbetet med att skapa en ny politik för Sverige. En politik för att förbättra människors vardag och en lösning på de samhällsproblem som Socialdemokraterna blundade för.

Sex år av reformer har gett resultat. Alliansen har återupprättat arbetslinjen, brutit med det växande utanförskapet och tagit ansvar för Sverige genom en djup ekonomisk kris. 200 000 fler har ett jobb att gå till i dag jämfört med 2006.

Stora utmaningar kvarstår dock. Arbetslösheten är fortfarande för hög i vissa grupper, särskilt bland unga och utrikes födda. Hur vi hittar nya sätt att underlätta för de grupper som har svagast förankring på arbetsmarknaden är därför en av våra mest prioriterade frågor.

En viktig del i detta arbete kommer att vara den jobbpakt där Alliansregeringen vill öppna för samverkan mellan staten, fack och arbetsgivare. Vår förhoppning är att de diskussioner som inletts kan resultera i åtgärder som skapar fler och bredare vägar in på arbetsmarknaden för unga människor runtom i landet.

Tillsammans går vi nu också vidare med att investera och rusta Sverige starkt inför framtiden. Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik finns nu ett reformutrymme med möjlighet till satsningar. Alliansen föreslår gemensamt en rad offensiva framtidsinvesteringar, bland annat inom infrastruktur.

Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Annie Lööf och Göran Hägglund presenterade nyligen satsningar som möjliggör byggandet av Ostlänken samt utbyggnad av dubbelspår på delar av sträckan Göteborg-Borås. Tillsammans med resurser till drift och underhåll handlar det om satsningar på 55 miljarder kronor. Detta är en av flera viktiga delar när vi nu går vidare med att utveckla vår samlade politik för fler jobb och en motståndskraftig svensk ekonomi som lägger grunden för en trygg välfärd.

Alliansen utgör idag det enda trovärdiga regeringsalternativet i svensk politik med gemensamma förslag för full sysselsättning, god välfärd, hållbar utveckling och sunda offentliga finanser.

Vi har dessutom gett tydliga besked om att vi i valet 2014 åter ska möta väljarna tillsammans. Framöver kommer Alliansens partiledare att träffas hemma hos Annie Lööf i småländska Maramö för att dra upp riktlinjerna för vårt fortsatta gemensamma samarbete och hur allianssamarbetet ska stärkas och utvecklas.

Istället för debattartiklar tomma på politiskt innehåll borde Damberg och Jämtin lämna besked om de viktiga frågorna som väljarna förtjänar svar på. Hur ser Socialdemokraternas jobbpolitik och regeringsalternativ egentligen ut?

Kent Persson, partisekreterare (M)

Nina Larsson, partisekreterare (Fp)

Michael Arthursson, partisekreterare (C)

Acko Ankarberg Johansson, partisekreterare (Kd)

Regeringen satsar 55 miljarder på Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt. På en pressträff på ett tåg mot Linköping föreslog i dag Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Annie Lööf och Göran Hägglund byggandet av Ostlänken, som möjliggör snabbtåg mellan Stockholm och Linköping, samt utbyggnad av dubbelspår på delar av sträckan Göteborg-Borås.

Totalt handlar detta om investeringar om 35 miljarder kronor och medför att byggandet av en ny modern stambana för snabbtåg inleds. Detta möjliggör för fler, snabbare och mer punktliga transporter av både passagerare och gods på järnväg och skapar bättre förutsättningar för jobb och tillväxt. Dessutom förbättras kommunikationerna mellan Stockholm – Skavsta och Göteborg – Landvetter avsevärt.

För ökad tillförlitlighet och kapacitet i järnvägsnätet föreslås också en kraftig satsning för att rusta upp standarden på det befintliga nätet. Den tillfälliga satsningen under 2012-2013 permanentas på en hög nivå. Det innebär för planeringsperioden 2014-2025 20 miljarder kronor, eller 30 procent, mer drift och underhållsåtgärder än tidigare. Därmed får Trafikverket långsiktigt resurser att åtgärda brister i systemet. Ett robust järnvägssystem är centralt för att arbetsmarknaden ska fungera och stärker dessutom företagens konkurrenskraft. Genom detta beslut tillgodoses de behov som Trafikverket pekade på i sin kapacitetsutredning för att få ut maximal kapacitet ur befintligt system.

Sammantaget uppgår satsningarna på Ostlänken, Göteborg-Borås samt drift och underhåll till 55 miljarder kronor. Regeringen förhandlar nu om ytterligare satsningar på det svenska väg- och järnvägsnätet vilka kommer att presenteras i samband med budgetpropositionen den 20 september och infrastrukturpropositionen senare i höst.

Summerade satsningar:
Ostlänken
30 miljarder kronor

Göteborg – Borås
5 miljarder kronor

Ökade drift- och underhållsåtgärder
20 miljarder kronor

Läs mer om förslaget i bifogad PM:

Jobb- och tillväxtsatsningar – 55 miljarder på järnväg

Sverige har slutit ett partnerskap med Schweiz om anskaffning av nästa generations Jas Gripen. För Sveriges del handlar det om 40-60 nya plan. Försvarsmaktens anslag ökas därför med 300 miljoner i höstbudgeten. Beslutet är nödvändigt för vår försvarsförmåga och viktigt för jobben, skriver Fredrik Reinfeldt (M), Jan Björklund (FP), Annie Lööf (C) och Göran Hägglund (KD).

Artikeln publicerad i sin helhet på SvD Brännpunkt 25/8 2012.

Det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld kräver att Sverige har ett försvar redo både till att skydda svenskt territorium och för deltagande i internationella insatser. Det ställer krav på en försvarsmakt med förmågor att möta olika typer av utmaningar, och inte minst ett luftförsvar som är respekt- och förtroendeingivande.

Historiskt har Sverige valt att utveckla egna stridsflygplan och är ett av få länder i världen som kan göra det. Med några tiotals års mellanrum har staten beslutat att utveckla och anskaffa nya modeller. Det första beslutet om utveckling av dagens Jas Gripen togs 1982. Sedan dess har beslut om anskaffning och uppgradering av Jas tagits i flera steg. I dag är Jas Gripen ett av världens modernaste stridsflygplan. Men utan fortsatt utveckling halkar vår förmåga till luftförsvar efter.

De tekniska framstegen blir allt fler och mer avgörande. Därför måste vi gå vidare och fatta beslut om framtidens stridsflyg. Givet kostnaderna förknippade med moderna försvarsmaterielsystem måste vi ständigt söka samordningsvinster. Försvarsmakten har i sina underlag till regeringen varit tydlig med att ett förmågelyft av Jas förutsätter att det finns ett partnerland att dela kostnader för anskaffning, drift, underhåll och uppgradering under hela systemets livscykel.

Sverige har nu kommit överens med Schweiz om anskaffning av nästa generations Jas Gripen. Våra två länder delar krav på hög prestanda i relation till rimlig kostnad och vi ser goda möjligheter till samordningsvinster. Partnerskapet med Schweiz innebär att vi tillsammans kan anskaffa och driva ett kvalificerat stridsflygsystem till en lägre kostnad än vad vi hade tvingats betala om Sverige i stället anskaffat ensam. Det omfattar exempelvis utbildning av piloter och tekniker, underhållskostnader och kostnader för framtida uppgraderingar.

Ett alternativ vore att köpa in flygplan från annat land. Denna möjlighet har analyserats. Analysen visar att det som är mest effektivt ur flera aspekter är att tillsammans med Schweiz anskaffa nästa generations Jas Gripen. Vi får därmed ett av världens mest moderna stridsflygplan till ett bra pris.

I budgetpropositionen för 2013 kommer regeringen därför att föreslå att Försvarsmaktens anslag ökar med 300 miljoner kronor 2013 och 2014. För åren därefter föreslås en årlig anslagsökning om 200 miljoner kronor. Tillsammans med redan avsatta medel skapas utrymme för anskaffning av 40-60 Jas Gripen för Sveriges del. Det blir därmed en betydande kraft i den svenska försvarsförmågan. Schweiz avser att köpa 22 Jas. Systemet beräknas vara operativt i Sverige från och med 2023 och under en period av minst 20 år.

Inför höstbudgeten är vår utgångspunkt att vi ska ta fortsatt ansvar för Sverige i en orolig tid, med angelägna investeringar i bland annat infrastruktur och forskning, inom ramen för en hållbar ekonomisk politik med tillräckliga säkerhetsmarginaler.

Beslutet är nödvändigt för vår försvarsförmåga, men också positivt för svenska jobb, svensk export och svensk forskning och utveckling. Försvarsindustrin, inklusive underleverantörer, sysselsätter dessutom i dag upp emot 100 000 personer i Sverige. Produktion sker på ett 70-tal orter i Sverige, bland annat i Linköping, Karlskrona, Karlskoga och Örnsköldsvik.

Sveriges välfärdsambitioner är beroende av att vi har en stark och konkurrenskraftig industri, som erbjuder avancerade produkter och tjänster till omvärlden. Vår ställning som en liten, öppen och exportberoende ekonomi på en allt mer globaliserad och konkurrensutsatt världsmarknad ställer krav på svenska företag att ständigt hitta nya innovationer och marknader.

Utvecklingen av svenskt stridsflyg har inneburit mycket för svensk forskning. Forskningen har gett upphov till kontinuerlig teknikutveckling och innovationer som idag har civila tillämpningsområden. Vidareutvecklingen av Jas blir särskilt viktig för svensk strategisk forskningskompetens och spjutspetsteknologi. Sverige kommer fortsatt att vara ett av få länder i världen med kapacitet och kunnande för produktion av kvalificerade stridsflygplan.

Med det här beslutet skingrar vi också den osäkerhet som funnits gällande vår förmåga att finansiera vårt försvar. Det har spekulerats i att kostnaderna för att anskaffa nästa generations Jas Gripen skulle försvåra finansieringen av andra försvarsgrenar. Så blir det inte. Vi kan anskaffa 40-60 plan utan att det sker på bekostnad av övriga delar av försvaret. Därmed skapar vi förutsättningar för att fortsatt ha ett försvar i balans.

Alliansregeringen tar ansvar för den långsiktiga finansieringen av svenskt försvar och säkerställer vårt framtida luftförsvar. Samtidigt stärker vi förutsättningarna för jobb och tillväxt i Sverige. Vi skapar arbetstillfällen i svensk industri samtidigt som de positiva effekterna för forskning, utveckling och innovation, inte minst inom civila områden, är betydande. Nu har vi ett partnerland som ger oss en unik möjlighet att göra ett nödvändigt förmågelyft.

FREDRIK REINFELDT (M)

statsminister

JAN BJÖRKLUND (FP)

utbildningsminister

ANNIE LÖÖF (C)

näringsminister

GÖRAN HÄGGLUND (KD)

socialminister

I dag skriver finansminister Anders Borg (M) och Anna Kinberg Batra (M), Carl B Hamilton (FP), Annie Johansson (C) och Anders Sellström (KD) på Göteborgs-Postens debattsida med anledning av Socialdemokraternas vårbudget.

Arbetet med att fortsatt pressa ned arbetslösheten måste också i handling prioriteras. Saknas svar på hur vi i Sverige sätter fler i arbete, saknas också en politik som klarar svensk välfärd.

Det är inte ansvarsfullt att ställa ut dyra löften om allt och till alla från talarstolen, utan att ge besked om finansieringen. Berättigade frågor är därför vilka skatter Socialdemokraterna vill höja eller återinföra. Kommer jobbskatteavdraget att skalas ned så att vårdbiträdet och förskoleläraren får mindre kvar i plånboken? Ska rut- och rot-avdrag tas bort och skicka hela branscher och tusenentals individer tillbaka till utanförskap, svartjobb eller arbetslöshet? Hur blir det med förmögenhetsskatten?

Inga svar

Tyvärr får vi inga svar. Inte heller får vi veta med vilka Socialdemokraterna tänker förverkliga sin politik. Är det med Vänsterpartiet, och vilka ökade utgifter skulle det i så fall innebära? Är det med Miljöpartiet, som tar allt större avstånd från socialdemokratisk politik?

Om Socialdemokraterna, som tidigare aviserat, vill fördubbla arbetsgivaravgifterna för alla ungdomar under 26 år anställda resulterar det i en väsentlig kostnadsökning för att anställa alla under 26 år. En del av denna kostnadsökning kan förväntas mötas med höjda priser eller sänkta löner. Tar man hänsyn till detta riskerar cirka 14 000 ungdomsjobb att försvinna. Detta är inte det samhälle vi eftersträvar.

Med vår politik blir det lönsamt att arbeta och lätt att driva företag. Med vår politik skapar vi de bästa förutsättningarna för en hög sysselsättning där individen står i centrum. Det gör vi genom jobbskatteavdrag och en skattelättnad genom höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt, rot- och rut-avdrag som medför fler jobb och gör svarta jobb vita, sänkta och halverade sociala avgifter, samt rimliga skattenivåer på boende.

När fler kommer i arbete skapas de bästa förutsättningarna för rättvis fördelning och sunda offentliga finanser. Med ordning och reda i de offentliga finanserna skapas den bästa utgångspunkten för reformer. Det är så vi driver vår politik. Vår politik fungerar.

Svensk ekonomisk tillväxt är bland de högsta i världen. Antalet sysselsatta har ökat med 115 000 personer i mars jämfört med ett år tidigare, och de svenska sjuktalen rör sig ned mot normala europeiska nivåer. Vi är inte längre världens mest sjukskrivna folk. I stället är vi ett folk som går till fasta jobb i allt högre utsträckning.

Fortsätter på inslagen väg

Mer kan göras, vår inriktning är klar och vi avser att fortsätta på den inslagna vägen.

De kortsiktiga effekterna av Socialdemokraternas politik blir höjda skatter för vanliga människor. När Alliansen sänker skatter för låg- och medelinkomsttagare för 2012 vill Socialdemokraterna annorlunda och då blir det skattehöjningar. På lång sikt bidrar deras politik till en försämrad situation på arbetsmarknaden. Genom att göra det mindre lönsamt att arbeta och mer lönsamt att gå på bidrag stängs alltfler individer ute från arbetsmarknaden. Många frågor återstår för Socialdemokraterna att svara på. I deras skuggbudget fick vi inga svar.

Anders Borg (M)

Finansminister

Anna Kinberg Batra (M)

Ordförande i finansutskottet

Carl B Hamilton (FP)

Ekonomisk-politisk talesperson

Annie Johansson (C)

Ekonomisk-politisk talesperson

Anders Sellström (KD)

Ekonomisk-politisk talesperson

Artikeln finns också här:

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.616794-slarva-inte-med-den-ekonomiska-politiken

Ett stabilt finansiellt system är av central betydelse för ekonomin. Regeringen kommer att pröva åtgärder som motverkar risker kopplade till hushållens skuldsättning respektive bankernas risktagande och exponering i utlandet. Möjligheterna att öka kraven på bankernas egna kapital ska ses över. Detta för att göra dem mer motståndskraftiga mot finansiell oro. Dessutom bör övergångsreglerna för de svenska bankernas kapitaltäckning förlängas så att kapitaltäckningskraven inte blir lägre än i dag.

Ett högklassigt utbildningssystem

En väl fungerande utbildning stärker Sveriges konkurrenskraft samt förbättrar individers kunskaper och livschanser. Åren 2011 och 2012 kommer att bli två av de mest reformintensiva åren i svensk utbildningshistoria. Trots detta kan det behövas ytterligare åtgärder för att möta kvarvarande brister inom utbildningssystemet. Regeringen anser att det är fortsatt angeläget att höja statusen på läraryrket, till exempel genom att på olika sätt premiera duktiga lärare.

Välfärd med hög kvalitet

Den offentliga och solidariskt finansierade välfärden ska hålla högsta möjliga kvalitet och komma alla till del. Regeringen har genomfört ett antal reformer för höjd kvalitet, mer valfrihet och ökad tillgänglighet i välfärden. Framöver riktas politiken in på att fortsätta stärka kvaliteten, tillgängligheten och valfriheten i sjukvården och äldreomsorgen samt förbättra utsatta barn och ungdomars situation. Dessutom vill regeringen fortsätta att förbättra resultaten och effektiviteten i rättsväsendet.

Hållbar tillväxt i alla delar av Sverige

Regeringen vill förbättra förutsättningarna för att driva företag, arbeta och bo i alla delar av landet. Sverige ska dra nytta av energiomställningen inom de gröna näringarna och människors intresse för turism, lokalproducerad mat och upplevelser i naturen. God tillgänglighet till kommersiell och offentlig service samt digital och fysisk infrastruktur är viktigt för hållbar tillväxt i hela Sverige.

Utgiftstak för 2015 på 1123 miljarder kronor

I vårpropositionen beräknar också regeringen storleken på utgiftstaket för 2015. Regeringen bedömer att utgiftstaket bör uppgå till 1123 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med året före och att budgeteringsmarginalen därmed ökar i något långsammare takt.

Regeringen efter översynen: De personer som är alltför sjuka för att tillgodogöra sig Arbetsförmedlingens insatser ska kunna stanna i sjukförsäkringen.

Sjukförsäkringsreformen har i huvudsak varit framgångsrik. Men allt har inte blivit bra och enskilda personer har kommit i kläm. Vi föreslår därför nu flera viktiga justeringar som ska ligga till grund för beslut i riksdagen i höst. Bland annat vill vi öka möjligheterna till individuella bedömningar vid den bortre tidsgränsen. De personer som är alltför sjuka och inte kan tillgodogöra sig Arbetsförmedlingens insatser ska kunna stanna i försäkringen. Vi vill också införa en särskild ersättning och ett nytt bostadstöd till dem som lämnat den tidsbegränsade förtidspensionen, skriver socialförsäkringsministern och fyra företrädare för alliansen.

I mer än fyra årtionden var sjukfrånvaron i Sverige klart högre än i jämförbara länder, utan att svenskarna var sjukare än andra. Stora, omotiverade skillnader i sjukfrånvaro mellan olika delar av landet visade att förtidspension (sjukersättning) användes för att minska arbetslösheten. Förtidspensionerna ökade från 150.000 år 1960 till 550.000 personer år 2004, då det på ett enda år förtidspensionerades 73.000 personer.

Bristen på rehabilitering till arbete var påtaglig. Många insåg att detta var ohållbart och att människors möjligheter att bidra till samhällsutveckling och eget arbete måste tas tillvara om Sveriges höga välfärdspolitiska ambitioner ska kunna upprätthållas.

För några år sedan genomförde vi därför en stor sjukförsäkringsreform för att komma till rätta med bristerna, och i dag ser utvecklingen väsentligt bättre ut. Problem återstår, men resultaten av de senaste årens arbete måste vårdas. Hälften så många är i dag sjukskrivna hälften så länge, jämfört med när sjukskrivningarna var som högst. Förtidspensioneringarna har gått från en av Europas högsta nivåer till en av de lägre.

Reformen var både riktig och nödvändig och i huvudsak framgångsrik. Men det betyder inte att det har varit en enkel resa eller att allt har blivit bra. Vi vet sedan 100 år att det är komplicerat att genomföra stora sociala reformer.

Framför allt kan det vara oerhört svårt för den som varit sjukskriven i många år att komma tillbaka. Imponerande många har lyckats, men det har ofta varit tufft. Vi som har privilegiet att vara friska bör vara ödmjuka inför detta.

Som flera enskilda exempel har visat har vissa personer kommit i kläm, trots reformens ambitioner att ge stöd på vägen tillbaka. Utan tvekan var det fler före reformen som inte fick den hjälp de behövde, men det ursäktar naturligtvis inte kvarvarande brister. Ambitiösa välfärdssystem blir aldrig färdiga, utan måste ständigt förbättras.

Efter valet i höstas påbörjades ett omfattande arbete med en översyn av sjukförsäkringen. Den departementspromemoria vi inom kort remitterar innehåller flera förbättringar för att sjukförsäkringen ska fungera i enlighet med reformens ambitioner. Den kommer att ligga till grund för beslut i riksdagen till hösten.

Grunderna ligger fast, men ett antal viktiga justeringar behöver göras. De viktigaste förslagen är:

1. Ökade möjligheter till individuella bedömningar vid den bortre tidsgränsen. En del alltför sjuka personer har efter maxtiden 2,5 års sjukskrivning eller tidsbegränsad förtidspension lämnat sjukförsäkringen. De har kommit till Arbetsförmedlingen, trots att de uppenbart inte kunnat tillgodogöra sig insatserna där. Så ska det inte vara. Likabehandling är viktigt, men det behövs ett något ökat utrymme för individuella bedömningar. En regel införs därför – utöver de undantag som redan finns – som anger att om det vore oskäligt på grund av sjukdom att en person lämnar sjukförsäkringen, så ska han eller hon stanna i sjukförsäkringen.

2. Ökad ekonomisk trygghet för de som lämnar tidsbegränsad förtidspension. Den svenska sjukpenningförsäkringen är en inkomstförsäkring. Den bygger på att man arbetar och får sjuklön eller sjukpenning om man till följd av sjukdom inte kan jobba. Men de som har haft den gamla formen av tidsbegränsad förtidspension, och som saknar sjukpenninggrundande inkomst – ”de nollklassade” – kan när den tidsbegränsade förtidspensionen upphör inte få sjukpenning oavsett hur sjuka de är.

Detta kan leda till att den som lämnar sjukförsäkringen efter maximal tid och saknar tidigare inkomst hänvisas till socialbidrag. Vi föreslår därför att en särskild ersättning (sjukpenning i särskilda fall) införs för de som har haft tidsbegränsad förtidspension och som saknar försäkrad inkomst. Ersättningen motsvarar vad dessa personer fått under arbetslivsintroduktionen (ALI).

3. Nytt bostadsstöd till de som lämnat tidsbegränsad förtidspension. Utöver denna nya ersättning ska man vid övergång till Arbetsförmedlingen också kunna erhålla ett bostadsstöd som tar hänsyn till försörjningsbörda. Stödet ska kunna utgå under arbetslivsintroduktionen och även därefter.

4. Tidigare rehabiliteringsinsatser och bättre samarbete mellan myndigheter. Efter de maximala 2,5 åren i sjukförsäkringen övertar Arbetsförmedlingen (AF) ansvaret för att undersöka möjligheten att komma tillbaka till arbetslivet. Det är bra. Ungefär hälften av dem som deltar i AF:s arbetslivsintroduktion påbörjar en mödosam resa allt närmare arbetsmarknaden, medan hälften kommer tillbaka till sjukförsäkringen. Men stödet riskerar att komma för sent och pågå under alltför kort tid. Vi föreslår därför att ett utökat stöd i form av bland annat arbetslivsinriktad rehabilitering från Försäkringskassan och AF ska kunna ges under den tid man fortfarande är sjukskriven, i många fall redan efter ett år. Detta minskar risken att människor faller mellan stolarna.

5. Vägen till arbetsmarknaden måste vara bred. Också den som har en tydlig men begränsad arbetsförmåga måste kunna få göra en insats. Det behövs fler uppgifter för dem som lämnar sjukförsäkringen men har svårt att konkurrera på den vanliga arbetsmarknaden. Vi ger Arbetsförmedlingen medel till ytterligare 3.000 platser speciellt för personer med nedsatt arbetsförmåga.

6. Tilltron till sjukförsäkringen behöver stärkas. Försäkringskassan fattar varje år 19 miljoner beslut och gör 47 miljoner utbetalningar. Ibland kommer det då uppstå konflikter, där den försäkrade vill en sak, medan reglerna säger något annat. Ingen försäkring som bygger på svåra bedömningar med stor betydelse för människors livssituation kommer att fungera helt konfliktfritt, vilket visar på att vi naturligtvis också i fortsättningen noggrant kommer att följa utvecklingen. Detta visar behovet av ett brett förtroende – för reglerna, myndigheten och rättssäkerheten. Försäkringskassans låga förtroendesiffror är ett allvarligt problem. Vi vill nu starta ett brett upplagt arbete, inriktat på att stärka förtroendet för hela kedjan av beslut i sjukförsäkringen. Detta gäller särskilt försäkringskassans samarbete med de sjukskrivande läkarna och hela den medicinska professionen.

Sjukförsäkringen har alltid i huvudsak varit en omställningsförsäkring, som syftar till återgång i arbete efter förmåga. Ett samhälle med höga välfärdsambitioner måste samtidigt bygga på tydliga krav att all arbetsförmåga så långt som möjligt tas till vara.

Förslagen syftar till att sjukförsäkringen ska fungera bättre och tilltron till försäkringen stärkas. Den som på grund av sjukdom inte kan arbeta ska ha en ekonomisk trygghet genom sjukförsäkringen, men också uppleva trygghet i att allt görs för att man så snart som möjligt ska kunna komma tillbaka i arbetsgemenskapen.

Ulf Kristersson (M)

socialförsäkringsminister

Emma Henriksson (KD)

Gunnar Axén (M)

Solveig Zander (C)

Ulf Nilsson (FP)

ledamöter i socialförsäkringsutskottet

Länk till artikeln finner du här.