Rättsväsende
Alliansregeringens satsning på rättsväsendet har gjort polisen mer synlig i människors vardag. Andelen människor som i den nationella trygghetsundersökningen (NTU) säger sig vara otrygga eller oroliga för att utsättas för brott har också minskat sedan 2006. Vi är beredda att fortsätta arbetet mot brottsligheten. På uppdrag av alliansens partiledare har en arbetsgrupp tagit fram en rapport med förslag om hur vi ska fortsätta arbetet med att skapa ett tryggare Sverige de kommande åren.
Detta är några av förslagen i rapporten (bifogas i sin helhet nedan):
* För att få kortare väntetider i rättsväsendet vill vi koppla de statliga anslagen till myndigheternas handläggningstakt.
* Ny påföljd – ”helgavskiljning” – för lagöverträdare över 15 år.
* Särskilda kommunala nämnder för barn under 15 som begår brott.
* Slumpvisa, frivilliga drogtester i skolorna vid behov.
* Möjlighet för polisen att publicera bilder på misstänkta brottslingar för att få in tips.
* En förstärkt Riksmordkommission för svårlösta spaningsmord.
* Möjlighet att avkunna domar även när den åtalade inte infinner sig i rätten.
* Hårdare straff för sexualbrott, snatterier och när bilder av sexuell natur sprids utan medgivande.
Arbetsgruppen leddes av:
Beatrice Ask (M)
Övriga ledamöter:
Johan Linander (C)
Johan Pehrson (FP)
Inger Davidson (KD)
Läs även:
Trygghet kräver ansvarsfull rättspolitik
I går infördes flera straffskärpningar för allvarliga våldsbrott. Majoriteten av oppositionspartierna var emot straffskärpningarna, liksom man varit emot nästan alla påföljdsskärpningar som Alliansen genomdrivit under mandatperioden. Två av tre oppositionspartier vill istället sänka straffen för mord och inom oppositionen drivs frågan om halvtidsfrigivning av fängelsedömda brottslingar. Drivande i debatten är Vänsterpartiet, men också Socialdemokraterna vill genom att spara hundratals miljoner på Kriminalvården minska strafftiden i fängelse.
Allt tyder på att en rödgrön regering skulle leda till lägre straff. Alliansen motsätter sig en sådan kursändring i svensk politik. Att påföljden står i proportion till allvaret i det begångna brottet är en förutsättning för att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättsväsendet och för att brottsoffren ska få upprättelse. Att återinföra halvtidsfrigivning skulle innebära att den som begått en grov misshandel i vissa fall frisläpps efter bara ett halvår i fängelse.
Dela med andra
0
