Att kunna känna sig trygg är en central välfärdsfaktor. Otrygghet begränsar människors frihet, skapar misstänksamhet och minskar livskvaliteten. Det är därför viktigt att vi politiker gör allt vi kan för att staten ska kunna garantera medborgarnas fysiska trygghet så långt det är möjligt.
Under mandatperioden har vi gjort historiska satsningar på rättsväsendet, vilka också börjar ge resultat. Tryggheten ökar i landet och färre uppger att det utsatts för brott. Men fortfarande lever oacceptabelt många människor med en oro för att utsättas för brott. Denna oro ska vi göra allt för att minimera.
Polisen har en central roll i detta arbete. Fler och synligare poliser fungerar brottsförebyggande och förstärker polisens förmåga att bygga långsiktigt förtroende. Fler brott upptäcks, och andelen brott som klaras upp ökar. Efter fyra år med alliansregeringen har vi fått mer än 2 800 fler poliser till. Det är en fyra gånger större ökning än socialdemokraterna klarade av på tolv år. Samtidigt ställer vi krav på verksamhetens effektivitet, både inom polisen och inom det övriga rättsväsendet.
Ett sätt att ytterliggare effektivisera polisen är att se över dess grundläggande organisation. Dagens uppdelning av svensk polis i 21 självständiga myndigheter medför risk för samordningsproblem och dåligt resursutnyttjande. Med så många myndigheter säger det sig självt att administrationen blir övertung jämfört med antalet poliser i yttre tjänst.
Samhället blir alltmer komplext, och även om polisyrket handlar en hel del om praktik behöver också polisen en god teoretisk grund att stå på. För att skapa bättre förutsättningar för forskning om polisens brottsbekämpning behöver utbildningen uppgraderas och knytas än närmare till högskolor och universitet. Fler ingångar till polisyrket behövs för att skapa större möjligheter att tillvarata kompetens som finns inom andra yrkesgrupper. Polisens fortbildning behöver också utvecklas och tydligt kopplas till den framtida karriären.
Polisen måste även få ett bättre fungerande IT-stöd och ett starkare elektroniskt ärendeflöde i hela rättskedjan. Polisen bör använda sig av modern teknik, t.ex. datautrustning i polisbilarna, för direkt avrapportering vid varje ingripande. Alla poliser i yttre tjänst borde t ex ha handdatorer för snabb och effektiv administration.
Riksmordkommissionens bemanning behöver stärkas för att skapa en än mer användbar nationell resurs. För att förbättra utredningen av spaningsmord bör även en ny granskningsfunktion inrättas. Vid spaningsmord som kör fast bör s.k. utredningsrevisorer, bestående av rutinerade utredare som inte varit inblandade i utredningen, sättas in för att göra en ny granskning av utredningsmaterialet och utredningens upplägg med fräscha ögon.
Internutredningsverksamheten bör på ett tydligt sätt skiljas från övrig polisverksamhet och samlas i en organisation inom Rikspolisstyrelsen. Då kommer de som utreder brott begångna av poliser inte att vara anställda vid samma myndighet som den som är föremål för utredningen. Opartiskheten stärks därmed ytterligare ur ett organisationsperspektiv.
Alliansen sätter rättspolitiken högt på dagordningen, eftersom den är en kärnuppgift för staten och en av grundbultarna i vår demokrati. Från oppositionen håll har man inte ens skapat en arbetsgrupp kring dessa frågor. Det säger något om vilken ringa vikt oppositionen fäster vid människors trygghet mot brott, eller möjligen säger det något om hur de bedömer förutsättningarna att komma överens. Vi i Alliansen är tydliga med hur vi vill öka tryggheten för alla människor. Vad de tre vänsterpartierna vill vet de nog inte ens själva. Vi söker fortsatt förtroende att fortsätta stärka tryggheten i vårt land.
Johan Pehrson (FP)
Riksdagsledamot, Gruppledare
Folkpartiets rättspolitiske talesperson
0
- 
