Postad av Henrik Hedberg den 16 juli, 2010
Alliansens familjepolitik – 10 punkter för tryggare barn
Under mandatperioden har Alliansregeringen genomfört en familjepolitisk reform med jämställdhetsbonus, vårdnadsbidrag, barnomsorgspeng och ökat pedagogiskt inslag i förskolan som bärande delar. Reformen har syftat till att öka familjernas valfrihet, skapa goda förutsättningar för familjer att få tid tillsammans, förbättra jämställdheten och att ge både kvinnor och män möjlighet till ett aktivt arbetsliv. Det yttersta syftet har varit att ge barnen en trygg uppväxt, och att ge varje barn förutsättningar att utvecklas som människa. Det arbetet vill vi nu bygga vidare på.
Det familjepolitiska valet är tydligt i höst. Mot alliansregeringens övertygelse om att föräldrarna själva bäst fattar beslut om den egna vardagen, ställs vänsterpartiernas klåfingriga lust att detaljstyra svenska barnfamiljers dagliga liv. Vi i Alliansens arbetsgrupp för familjepolitik är övertygade om att föräldrarna vill ha kvar sitt självbestämmande. Därför presenterar vi här våra 10 viktigaste punkter för ökad jämställdhet, valfrihet och flexibilitet för Sveriges alla olika familjer.
Kvinnor och män ska kunna förena arbetsliv med familjeliv
* Jämställdhetsbonusen ska förenklas och betalas ut direkt vid föräldraledigheten för att skapa incitament för en mer jämställd föräldraledighet.
* Vårdnadsbidraget bör bli mer flexibelt.
* Kommunerna bör stimuleras till att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid.
* Olikbehandlingen av kvinnors graviditetsrelaterade besvär i trygghetssystemen bör åtgärdas.
Föräldrar ska ta ett långsiktigt och gemensamt ansvar för sina barn
* För att minska konflikterna vid en separation och stärka fokus på barnet bör alla föräldrar erbjudas samarbetssamtal.
* För att underlätta föräldrarnas relationer med och samarbetet kring barnen även efter en separation bör ett barn kunna ha två folkbokföringsadresser.
* Föräldrar ska kunna vara föräldralediga och ta ut föräldrapenning samtidigt i 30 dagar. Vi vill se över möjligheten för föräldrar som är ensamma i sitt föräldraskap att överlåta en del av föräldrapenningen till någon annan, för att på så sätt stärka nätverket runt barnet.
* Även lite större barn har behov av vuxenkontakt och närvarande föräldrar. Möjligheten att låta föräldrapenningdagarna omfatta även äldre barn bör utvärderas.
* För att fler föräldrar ska kunna leva av en egen inkomst bör en förvärvsstimulans för socialbidragstagare införas. En höjning av underhållsstödet bör övervägas för att förbättra situationen för ensamstående föräldrar.
* De ekonomiska förutsättningarna för studenter bör förbättras för att även studenter som bildar familj under studietiden ska ha en rimlig levnadsstandard.
Arbetsgruppen har bestått utav Socialborgarrådet Ulf Kristersson (M), Riksdagsledamot Ulrika Carlsson (C), Kommunalrådet Helene Odenjung (FP) och Riksdagsledamot Emma Henriksson (KD)
Rapporten finns i sin helhet här: Familjerapport.pdf
Dela med andra
0
- 
Hej!
Det ser bra ut. Vårdnadsbidraget ”bli mer flexibelt” Vad innebär det? Det viktiga är väl att summan höjs kraftigt så det går att använda.
Bra att ni tar upp graviditetsrelaterade åkommor likaså att kunna vara hemma samtidigt,båda föräldrarna
Det bidde en….tummetott.
Förslaget att barn skall kunna ha två folkbokföringsadresser är det enda som är bra, men allt för lite.
Familjer skall erbjudas samarbetssamtal? Vad är det för nytt med det?
Jag lider med Littorin och hans barn. Samtidigt kan jag inte skaka av mig känslan att det nog var nyttigt för en högt uppsatt politiker att drabbas av det helvete av falska anklagelser och lögner i det som populärt går under namnet vårdnadstvister. ”Men dom flesta löser det ju bra” hör man ofta. Som om 7000 BARN OM ÅRET som tvingas se sina föräldrar slita varann i stycken bara är en liten bagatell.
Kanske kan vara en nyttig påminnelse för dom där uppe i toppen att det faktiskt föreligger ett jävligt stort, dyrt och framförallt onödigt problem som drabbar hela vårt samhälle på ett mycket förödande sätt. Vi pumpar miljarder in i ett familjerätts system som inte löser ett skit utan bara förvärrar problemen. Och som sedan kostar oss ytterligare en massa miljarder i ökad ungdomsbrottslighet, depressioner, själv skade beteenden, tvångsvård och till och med mord. När våra barn hotas så kan rent djuriska drifter väckas i oss allihop. Vi har sett allt för många tragiska exempel.
Samarbetssamtal kommer dock inte att räcka. Att tro det är så okunnigt och naivt att man undrar om arbetsgruppen ens har förstått vidden av detta problem?
Vad som måste till är en lag ändring och en KRAFTIG markering från lagstiftarna att BARNENS RÄTT till en nära kontakt med BÄGGE sina föräldrar tafsar man inte på så länge det inte finns starka och STYRKTA!!! skäl.
Vi vuxna beter oss som själviska jävla fån, och barnen lider svårt, och får liven förstörda i en ålder då dom knappt ens har hunnit börja. Hur kan en regering bara passivt stå och se på då så många människor och barn krossas i ett omänskligt och konfliktDRIVANDE familjerätts system???
En del föräldrar har själva skador i sina inre, som gör dom helt omöjliga att samarbeta med. Vad hjälper det då att man erbjuder samarbetssamtal? Då MÅSTE staten ta till maktmedel så att den trilskande föräldern FÖRSTÅR att det inte ligger i hennes eller hans intresse att sabotera den livsviktiga kontakten för barnen.
Idag är det tvärtom så sjukt att det faktiskt LÖNAR sig för en illasinnad eller emotionellt handikappad förälder att sabotera umgänget. Ju längre dom klarar det desto mer ÖKAR deras chanser att VINNA ensam vårdnad, och därefter enkelt och för alltid separera barnet från den andre. Förstår ni ens vidden av hur det känns att slitas från sitt eget barn ofrivilligt och oförskyllt?
I 15 av 16 fall vinner mamman idag ensam eller gemensam vårdnad, så det bryter dessutom mot rättviseprincipen i grundlagen, som säger att alla skall behandlas lika. Orättvisorna står ju till och med inskrivna i lagparagraferna. Särskild hänsyn skall tas till kvinnor…etc.
I dokumentären könskriget från 2004 fastställdes det att ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer) medvetet spred desinformation om pappors och mäns farlighet med hjälp av rent påhittad och falsk statistik. Bl a hävdade man med allvarlig uppsyn att en kvinna i veckan dödades av sin man i Sverige. Den sanna siffran är enligt BRÅ ca 16 per år. Motsvarande siffra för manliga dödsoffer i nära relationer är ca 5-6. Vad gäller våld i hemmet så är både män och kvinnor lika goda kålsupare enligt de senaste rapporterna från BRÅ. När det gäller misshandel av barn 0-6 år så är mammor i majoritet bland förövarna.
Då reportern Evin Rubar till ROKS damen påpekade att BRÅ sa så i sin statistik, så svarade hon på fullt allvar att ”Nej nej, det stämmer inte”. ”Dessutom”, sade Rubar ”så säger ju BRÅ att majoriteten av gärningsmännen lider av psykiska sjukdomar, social utslagning och missbruk?” Återigen från ROKS ”NEEEJ det stämmer verkligen inte. Män dödar, män slår och män våldtar för att få makt över kvinnor. Det är könsmaktsordningen som är orsaken”. Män är enligt dessa extremister tydligen det enda misstag som gud begick i sin skapelse. ”Att kalla en man ett djur är att smickra honom”. Minns ni? Tror ni dom har sansat sig?
Det känns som om vi väl snart borde börja förstå och se igenom propagandan och dumheterna nu? Men på socialkontoren och i domstolarna lever den och frodas i högsta välmåga. Där separeras barn från pappor som dom älskar, behöver och ser upp till, och som älskar dom tillbaks ”För att vara på den säkra sidan??” Trots att dom inte gjort någonting, och trots att det funnits en lag mot könsdiskriminering inom socialtjänsten sedan Dec 09 så har INTE EN ENDA socialtjänst fällts. Vilket ju också är märkligt eftersom dom bryter mot denna lag VARJE DAG!
Nu drabbas en av samhällets ”högsta” av detta jävla barbari som pågått i decennier. Kanske det hade kunnat få er, hans vänner i regeringen att sluta blunda för denna misshandel som förstör, och till och med kostar män, kvinnor och barn livet? Men det här kommer inte att räcka.
Vad är problemet? VARFÖR VILL NI INTE LÖSA DETTA??? DET ÄR JU SÅ LÄTT!! Är det en ekonomisk fråga? Sysselsätter barnförstörar systemet för många människor? Kunde man inte ta de miljarder man skulle spara in på att inrätta en rättvis vårdnadslag, och hitta bättre och mer samhällsnyttiga jobb för dom lakejer som idag lever på detta??
//Från en farsa som under fem års diskriminerings helvete förlorat allt, legat på hjärtintensiven nära att dö av ren jävla sorg, och försökt ta sitt liv en gång. Och som nu dessutom blivit utförsäkrad då man anser att jag uppvisar arbetsförmåga?? då jag dagligen tvingas kämpa för att försöka rädda min dotters liv och framtid.
Fast om jag svälter ihjäl så löser man ju två problem. Dels blir man av med en tjurig och besvärlig farsa som vägrar ge sig, och dels så får man ju ner ohälsotalen.
Men jag hade faktiskt föredragit ett nackskott. Det hade varit mer humant.
”Vårdnadsbidraget bör bli mer flexibelt”, skriver ni i rapporten. Det är alldeles för ”tamt”.
Är vi för valfrihet, så måste alla få möjligheten att välja.
Har vi en bra barnomsorg, som gillas av alla, så är det väl ingen ”risk” med att lova valfrihet.
Om medborgarna vill ha en ändring, ska de också få den möjligheten även om det finns en vänster falang som vill hindra det. Det är så konstigt att vi inte kan myndigförklara folk.
Vi vet ju av många undersökningar att det är massor av föräldrar som vill men inte kan få välja av ekonomiska skäl, eller för att en vänstermajoritet förvägrar dem det.
Ett kraftigt höjt vårdnadsbidrag till alla som hellre vi ha det än offentligt driven barnomsorg.
Fram för valfriheten!
Står Kd för vad ni lovar?
Politiker ska inte få fortsätta lägga sig i föräldrars beslut kring det egna barnet säger ni och vill göra vårdnadsbidraget mer flexibelt.
Hur LAGLIGT är det att kommunerna givits rätt att kräva av oss småbarnsföräldrar att vi ska ha tagit ut ett visst antal av vår föräldrapenning innan vi ges tillåtelse att erhålla vårdnadsbidrag??!
Detta visar tydligt hur dåligt ett bidrag fungerar därför att vi föräldrar ska uppfylla vissa kriterier för att ” få” tillbaka våra egna skattepengar…
Jag hoppas personligen att vi mammor och pappor kan få ersöka om familjebeskattning, i stället för dessa bidrag hit och dit, när vi har små barn att ta hand om. Det ska vara föräldrakänlsan som ska vara det vi föräldrar ska behöva ta hänsyn till och inte plånbokens tjocklek!
Tack för kloka förslag kring hur separerade föräldrar ska stimuleras att ta gemensamt ansvar för barnen. Men jag saknar en uttalad ambition att förbättra den bristfälliga lagstiftningen och försäkringskassans luddiga instruktioner kring underhåll för växelvisa föräldrar som misslyckas att på egen hand komma överens kring underhåll/fördelning av barnens kostnader.
”…vid växelvis boende är ingen av er skyldig att betala underhållsbidrag…” skriver Försäkringskassan, vilket mindre nogräknade växelvisa föräldrar utnyttjar bokstavligen för att slippa bidra till utgifter som enbart hamnar hos folkbokföringsföräldern, t ex dagis- och fritidsavgifter.
Växelvisa föräldrar förutsätts nämligen samarbeta mycket väl och undantas därför idag i lagstiftning och Försäkringskassan från de regler som gäller för alla andra föräldrar, nämligen att efter förmåga bidra till sina barns försörjning. Om en växelvis förälder inte vill samarbeta kring ekonomin, sitter den andre ensam med räkningarna och måste vackert betala allt själv.
Samarbetssamtal med hjälp av tredje part är dessvärre meningslöst så länge det saknas lagstiftning och en tydlig signal från samhället att växelvisa föräldrar omfattas av samma regler som alla andra föräldrar vad gäller barnens försörjning. Det borde vara enkelt gjort att undanröja denna alltför vanliga källa till konflikt mellan separerade föräldrar – det handlar ju trots allt bara om pengar.
Tyvärr är tendensen bland politiker och många andra för den delen att man möjligen lyssnar artigt, men ytterst sällan ändrar något i sina beslut, jag läste din berättelse Joakim Ramstedt, och du hade många viktiga saker att förmedla, men jag kan tyvärr konstatera att både Alliansen och de rödgröna är starkt ideologiskt styrda, dessutom helt och hållet postmoderna i sina resonemang, så även om man kan ha en svag förhoppning om en förändring i de olika politiska besluten, så vilar en blytung hand över just familjepolitiken, man har valt att behandla mannen som en skurk, kvinnan som ett offer, och barnen som en rättighet, inte en förmån och en skyldighet att ta ansvar för. Dessutom färgas synen på lärandet av att staten skall uppfostra barnen, och föräldrarna skall jobba så mycket som möjligt, kanske spricker många förhållanden på grund av att paret inte får tid tillsammans, eller tid att bara vara familj? Under 80-talet kom ”Satsa på dig själv” som en slags förelöpare till den syn som härskar idag, JAGET är viktigare, att JAG får välja, och att JAG har rättigheter.Se dig omkring, hur många kan leva ett fungerande liv som baserar sig på egoism?? Det har en ekonomisk drivkraft i sig, att egot ger konsumtion, och det tror jag kan vara en anledning till att få politiker angriper detta synsätt.
Sedan undrar jag om någon ur regeringen läser och sedan ger kommentarer till våra synpunkter, för det gör ni väl???
Jag kan inte säga att jag blir glad av att läsa följande…
”För att fler föräldrar ska kunna leva av en egen inkomst bör en förvärvsstimulans för socialbidragstagare införas. En höjning av underhållsstödet bör övervägas för att förbättra situationen för ensamstående föräldrar.”
Ensamstående kvinnor får betalt för att inseminera sig och sedan mycket pengar för att ensamma uppfostra barnen som dom vill.
Befolkningsökningen i världen är extrem därför borde vi inte hjälpa till att förvärra den. Vill man ha barn så ska man betala själv.