”Viktigt för Sverige med enighet om överskottsmål”

“Sverige behöver ett respekterat finanspolitiskt ramverk med bred parlamentarisk förankring. En konflikt om detta skadar förtroendet för svensk finanspolitik. Vi är beredda att pröva möjligheterna för en ny överenskommelse om överskottsmålet”, skriver alliansens ekonomisk-politiska talespersoner på DN Debatt.

Välskötta offentliga finanser är grunden för jobb, tillväxt och konkurrenskraft och därmed för en långsiktigt hållbar välfärdspolitik. En misskött ekonomi däremot, drabbar till sist utsatta människor allra hårdast. Därför bör ramarna och reglerna för den ekonomiska politiken och finanspolitiken präglas av ansvar, långsiktighet och bred enighet.

I juni 2015 tillsattes på alliansens initiativ en parlamentarisk utredning ledd av Jens Henriksson, för att se över det finanspolitiska ramverket och särskilt överskottsmålet för de offentliga finanserna. Det har gått 18 år sedan överskottsmålet infördes och flera lärdomar kan nu dras. Läget i de offentliga finanserna har förbättrats. Sverige har sänkt statsskulden från dryga 70 procent till knappa 43 procent av BNP – trots finanskrisen och en utdragen lågkonjunktur.

En viktig fråga är om den aktuella nivån på statsskulden bör få en mer framträdande roll i det finanspolitiska ramverket, eftersom det är ett centralt mått på hållbarheten i de offentliga finanserna.

Ett starkt bidragande skäl till att Sverige klarade finanskrisen väl är att vi gick in i finanskrisen med tillräckliga marginaler för att kunna stötta ekonomin, med rätt åtgärder, under krisåren. Sverige klarade sig bättre än de flesta andra länder. Det är helt centralt att det finns beredskap även när nästa kris kommer.

Saknas den beredskapen riskerar vi att gå samma öde till mötes som andra länder som stod oförberedda när krisen slog till. Skuldnivåerna i flera jämförbara EU-länder skenade efter krisen och ligger nu på runt 90 procent av BNP, vilket har lett till smärtsamma nedskärningar. Betalningen av höga statsskuldsräntor tränger ut viktiga investeringar. Och om en ny kris slår till finns heller inga marginaler kvar för ytterligare stimulanser. När möjligheterna till expansiv finanspolitik och penningpolitik är uttömda blir dessa länder mycket sårbara, vilket också riskerar att påverka Sverige negativt. Därför är det viktigt att starkt värna själva principen att Sverige ska bygga överskott i offentliga finanser i goda tider.

Alliansens utgångspunkt för arbetet i den parlamentariska utredningen har därför varit att Sverige ska ha ett regelverk som värnar överskotten och leder till en låg och stabil skuldnivå.

Regeringens förslag till ”balansmål” – det vill säga att ersätta målet om 1 procent av BNP i överskott över en konjunkturcykel med 0 procent – skulle vara riskabelt. Som Finanspolitiska rådet konstaterat finns det en överhängande risk att det finansiella sparandet på sikt understiger målet, oavsett vilket mål som väljs. De politiska drivkrafterna att överträffa målet och spendera mindre, är små. Samtidigt är frestelsen att underskrida målet stor. Ett balansmål riskerar därmed att i praktiken betyda nästintill permanent underskott i de offentliga finanserna. Det innebär att skuldsättningen för framtida generationer kommer att öka och att vi förlorar förmågan att rusta ekonomin för kommande kriser.

Redan i dag ser vi – liksom Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet – tecken på negativa avvikelser. Trots att Sverige är på väg in i en högkonjunktur, och de offentliga finanserna därmed bör ledas tillbaka till överskott, ökar underskotten även nästa år och ligger kvar hela mandatperioden. Med nuvarande politik riskerar det finansiella sparandet att röra sig längre från både dagens överskottsmål och regeringens önskade balansmål.

Från alliansens sida är vi övertygade om att Sverige behöver ett respekterat finanspolitiskt ramverk med bred parlamentarisk förankring, som ger varje finansminister stöd för den ekonomiska stramhet som ofta är nödvändig. Men vi hade inte drivit fram en parlamentarisk utredning om överskottsmålet, om vi inte var beredda att konstruktivt söka lösningar för att nå enighet.

Samsyn kring det finanspolitiska ramverket är viktigt och den breda uppslutningen kring ramverket och överskottsmålet har under lång tid varit en styrka för Sverige. Få andra regelverk har haft ett lika brett stöd i riksdagen och denna rätt unika politiska enighet har präglat omvärldens bild av Sverige som ett land med långsiktigt pålitliga institutioner. Skulle detta övergå i konflikt om det statsfinansiella regelverket så skadas förtroendet för svensk finanspolitik.

Principerna för överskott bör alltså ligga fast men utformningen av överskottsmålet och det finansiella ramverket kan ses över. Statsskulden är – bland annat på grund av just de strama reglerna – lägre i dag än när nuvarande nivå på överskottsmålet infördes, och den demografiska situationen är förändrad. Pensionssystemet som under lång tid har bidragit med överskott till en del av målet, kommer dessutom under en tid nu tvärtom knappt bidra alls.

Vi är beredda att pröva möjligheterna för en ny överenskommelse om överskottsmålet. Men vi är inte beredda att överge principen om behovet av överskott i offentliga finanser.

Experter inom och utanför den parlamentariska utredningen har dessutom fört fram goda argument för att komplettera överskottsmålet i sin nuvarande form. Dessa förslag behöver prövas i en ny överenskommelse. En viktig fråga är om den aktuella nivån på statsskulden bör få en mer framträdande roll i det finanspolitiska ramverket, eftersom det är ett centralt mått på hållbarheten i de offentliga finanserna. I alliansen är vi därför i grunden positiva till att komplettera ett överskottsmål för finansiellt sparande med ett ”skuldtak” eller ”skuldankare”, som kan styra finanspolitiken och det finansiella sparandet på ett sätt som gör att de offentliga finanserna åter skulle klara av en kraftfull kris.

Ytterligare en möjlighet är att exkludera pensionssystemets finansiella sparande från överskottsmålet, då det är autonomt och inte omedelbart påverkas av politiken. En sådan förändring skulle öka transparensen kring statens finanser, men samtidigt minska internationell jämförbarhet. Det finns alltså argument både för och emot en sådan lösning. Samtidigt bör Finanspolitiska rådets uppföljande roll stärkas, och leda till att det politiska priset för att utan mycket goda skäl avvika från målet höjs.

Sverige behöver fortsatt ett respekterat och trovärdigt finanspolitiskt ramverk som säkerställer tilltron till våra offentliga finanser. Ett sådant ramverk bör fortsatt vara förankrat över blockgränsen, värna ansvarsfull finanspolitik och säkerställa en låg och stabil statsskuld.

Alliansens uppfattning är alltså tydlig: Vi är beredda att pröva möjligheterna för en ny överenskommelse om överskottsmålet. Men vi är inte beredda att överge principen om behovet av överskott i offentliga finanser, eller kravet på en trendmässigt fortsatt fallande skuldnivå på medellång sikt. Det skulle allvarligt försämra förutsättningarna att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik.

Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson M)

Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson (C)

Erik Ullenhag, ekonomisk-politisk talesperson (L)

Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson (KD)