Blocköverskridande överenskommelse om att behålla överskottsmålet

I dag har allianspartierna ingått en överenskommelse med regeringen kring förändringar av det finanspolitiska ramverket. Vi enas nu över blockgränserna om att behålla överskottsmålet men att det från 2019 ska uppgå till en tredjedels procent av BNP samt kompletteras med ett skuldankare.

– För Moderaterna har det varit viktigt att stå fast vid ett överskottsmål. Nu har vi säkerställt att så blir fallet och dessutom kompletterar vi överskottsmålet med ett skuldankare, som bidrar till att bibehålla statsskulden på en rimlig nivå, säger Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson i Moderaterna.

Överenskommelsen innebär att ett skuldankare införs på 35 procent av BNP för Maastrichtskulden. Om Maastrichtskulden avviker med mer än 5 procent av BNP från skuldankaret ska regeringen lämna en särskild skrivelse till riksdagen och redogöra för vad som orsakat avvikelsen och hur man avser att hantera denna.

– Vi lever i en tid av politisk och ekonomisk oro, inte minst efter Storbritanniens EU-omröstning. Det är glädjande att vi nu kan leverera grundläggande samförstånd i den ekonomiska politiken. Det är viktigt för Sverige. När regeringen ensidigt ville överge överskottsmålet var det upp till Alliansen att ta ansvar och tvinga fram en parlamentarisk utredning. Nu har vi nått enighet om ett förnyat finanspolitiskt ramverk för Sverige. Det var precis det som Alliansen eftersträvade, säger Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson i Centerpartiet.

Uppgörelsen innehåller dessutom en förstärkt uppföljning för att säkerställa att överskottsmålet respekteras. Bland annat ska regeringen vid en avvikelse från överskottsmålet presentera en trovärdig plan för återgång till målet i budgetpropositionen. Finanspolitiska rådet får en uttrycklig uppgift i sin instruktion att årligen bedöma om det föreligger en avvikelse från överskottsmålet. För att stärka rådets oberoende införs också en valberedning för val av rådsmedlemmar, där ledamöter från riksdagens finansutskott ingår.

– Det är bra för Sverige att vi nått en bred överenskommelse om överskottsmålet. Den breda enigheten och den förstärkta uppföljningen av målet gör att varje regering kommer ha det svårare att slarva med uppfyllelsen av målet, säger Erik Ullenhag, Liberalernas representant i överskottsmålsutredningen.

Överenskommelsen innebär också att den parlamentariska kommittén ställer sig bakom de förslag och bedömningar som gjordes i Budgetprocesskommittén 2013 (SOU 2013:73). Det innebär att beslut som rör budgeten bör fattas samlat i den ordinarie budgetbehandlingen, dels för att öka transparensen och dels för att säkerställa att budgetens ramar hålls.

– Det är mycket bra att vi nu brett har kunnat komma överens om överskottsmål och ett förstärkt finanspolitiskt ramverk. Det är en styrka för Sverige i en turbulent tid att det finns ett brett stöd för principer som styr mot en långsiktigt hållbar offentlig ekonomi och som ger möjlighet att agera aktivt vid ekonomiska kriser framöver, säger Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson i Kristdemokraterna.

Överenskommelse om det finanspolitiska ramverket och budgetprocessen

Skuldankare

  • Ett skuldankare införs på 35 procent av BNP för Maastrichtskulden.
  • Om Maastrichtskulden avviker med mer än 5 procent av BNP från skuldankaret ska regeringen lämna en särskild skrivelse till riksdagen och redogöra för vad som orsakat avvikelsen och hur man avser att hantera denna.

Överskottsmål

  • Principen om ett överskottsmål ligger fast men målet ska uppgå till en tredjedels procent av BNP från 2019.
  • En avvikelse från överskottsmålet föreligger om det strukturella sparandet tydligt avviker från målnivån det innevarande eller det närmast följande året.

Förstärkt uppföljning

  • Vid en målavvikelse från överskottsmålet ska regeringen i budgetpropositionen presentera en trovärdig plan för återgång till överskottsmålet, som bör vara tidsatt och i normalfallet inledas budgetåret.
  • Finanspolitiska rådet får en uttrycklig uppgift i sin instruktion att årligen bedöma om det föreligger en avvikelse från överskottsmålet.
  • För att stärka det finanspolitiska rådets oberoende införs en valberedning för val av rådsmedlemmar, där ledamöter från riksdagens finansutskott ingår.

En sammanhållen budgetprocess för starka och stabila offentliga finanser

  • Kommittén ställer sig bakom de förslag och bedömningar som gjordes i Budgetprocesskommittén 2013 (SOU 2013:73). Bedömningarna handlar om hur man i riksdagens budgetprocess hanterar (1) lagstiftning med budgetpåverkan, (2) budgetrelaterade tillkännagivanden till regeringen, och (3) förslag som väckts inom riksdagen och som har en tydlig påverkan på statens budget. Ett arbete inleds för att genom lagstiftning reglera (1) ovan, och för att se över i vilken utsträckning även (2) och (3) kan regleras på detta sätt. Detta arbete avslutas 2018.
  • Budgetprocesskommitténs bedömningar innebär att beslut som rör budgeten bör fattas samlat i den ordinarie budgetbehandlingen, dels för att öka transparensen och dels för att säkerställa att budgetens ramar hålls. Lagstiftning, tillkännagivanden och förslag i riksdagen som har budgetpåverkan ska som regel beslutas i den ordinarie budgetbehandlingen och inte enskilt under året.

Presskontakter:
Andreas Hamrin, Moderaterna, 072-544 94 74
Julie Tran, Centerpartiet, 073 – 346 64 74
Adam Alfredsson, Liberalerna, 070 – 298 67 90
Johanna Jämstorp, Kristdemokraterna, 076 – 527 25 05