På en pressträff idag kommenterade finansminister Anders Borg, justitieminister Beatrice Ask samt barn- och äldreminister Maria Larsson situationen i välfärdssektorn. De presenterade också hur regeringen nu går vidare med dessa frågor.

Regeringen kommer att lämna ett uppdrag till Skatteverket att särskilt kartlägga och granska företag inom sektorerna vård, skola och omsorg, särskilt vad avser ränteavdrag. Detta mot bakgrund av tvivelaktig och aggressiv skatteplanering hos vissa privata aktörer inom den skattefinansierade välfärdssektorn. Regeringen avser även att återkomma med förslag på skärpt lagstiftning.

Grunden för att värna välfärden är fortsatt stabila statsfinanser och en arbetslinje där det lönar sig att arbeta och att starta och driva företag. Det är en politik som Alliansen konsekvent genomfört sedan maktskiftet 2006. För kommunsektorn har alliansregeringens politik sammantaget medfört 38 miljarder i tillskott i nivåhöjning 2010 jämfört med 2006. Genom tillskotten har kommuner och landsting getts bättre förutsättningar att värna och stärka kvaliteten i välfärdstjänster som äldreomsorg, sjukvård, skola
och utbildning, och hålla uppe den kommunfinansierade sysselsättningen.

Socialdemokraterna presenterade tidigare i höstas sin budgetmotion. Det är den nya partiledningens första försök till heltäckande budget. Budgeten visar dock ett antal brister då den försvagar arbetslinjen och är underfinansierad, vilket riskerar att leda till såväl färre jobb i kommunsektorn som högre kommunalskatter. Sammanfattningsvis:

1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade. Totalt föreslår Socialdemokraterna åtgärder som minskar kommunernas resurser med mellan 4,5 och 5,5 miljarder kronor.
2. Kommuner och landsting får betala dyrt för den fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga som socialdemokraterna föreslår. De direkta och indirekta effekterna av denna skattehöjning på ungdomar motsvarar kostnaderna för 5 000 jobb i kommunsektorn.
3. Den lagstadgade rätten till heltid som Socialdemokraterna för fram riskerar att försvaga kommunsektorns ekonomi med 7,8 miljarder kronor. Detta motsvarar en skattehöjning med cirka 1 300 kronor per år för en normalinkomsttagare.

Hela rapporten ”S-politiken dyr för kommunerna” bifogas HÄR: S-politiken – dyr för kommunerna.PDF

Miljardunderskott. Vi har identifierat underfinansieringar i socialdemokraternas budget på nästan 10 miljarder de kommande åren – cirka 5 till 6 miljarder redan under 2012. Till detta kommer partiets nedmontering av arbetslinjen genom bland annat höjda skatter. Detta försvagar de offentliga finanserna med ytterligare 20 miljarder. I en tid när världsekonomin står inför svåra prövningar lägger partiet stora skattebördor på hushåll och företag och riskerar Sveriges ekonomi, skriver Alliansens partiledare på DN Debatt.

Världsekonomin står inför mycket svåra prövningar. Några tecken på att skuldstormen skulle bedarra syns ännu inte. Snarare har situationen förvärrats sett till utvecklingen i Grekland samt andra skuldtyngda länder. Även om Sverige i dag framstår som en lugn ö i ett stormigt hav vet vi att det som sker i vår omvärld kommer att påverka även oss.

Det var mot denna bakgrund vi tillsammans lade fram vår budgetproposition för 2012: ”Tid för ansvar”. Vår utgångspunkt är att det nu krävs ett konsekvent ansvarstagande för de offentliga finanserna. Annars finns en överhängande risk att skuldstormen drar in över Sverige med konsekvenser för hushåll, jobb och välfärd.

Vi vill att det ska vara ordning och reda i Sveriges ekonomi. Med en ansvarsfull ekonomisk politik säkerställer vi möjligheten att förstärka jobbpolitiken om krisen blir mer långvarig. Vi ska freda välfärdens kärnverksamheter från nedskärningar. Hushåll och företag ska värnas från skattehöjningar. Till det vill vi även i svåra tider göra vad vi kan för att trygga sammanhållningen.

Socialdemokraterna presenterade för en tid sedan sin budgetmotion. Det är deras första heltäckande budget sedan valet. Tydligt är att oppositionen nu står splittrad politiskt och att något samlat alternativ till Alliansen inte finns. Socialdemokraterna saknar samtidigt inte bara samarbetspartier, deras budgetförslag väcker också flera frågor.

Synar man budgetmotionen utifrån gängse beräkningsmetoder framträder en bekymmersam bild. Socialdemokraternas budget går med underskott. Om deras politik blev verklighet skulle de skyddsvallar som vi så starkt månar om undergrävas och förtroendet för Sverige försvagas. Det handlar om att förslagen i vissa fall är underfinansierade eller felräknade, men också om att de presenterar ambitioner och löften som tillsammans utgör stora utgiftsrisker på sikt.

Vi kan identifiera direkta underfinansieringar på nästan 10 miljarder kronor de kommande åren, varav cirka 5 till 6 miljarder redan för 2012. Socialdemokraterna kostnadsberäknar inte sitt förslag om att ge alla arbetslösa ungdomar arbetsmarknadsinsatser från första dagen, vilket kostar 1,5 miljarder kronor. Deras eget förslag om att avskaffa deltidsbegränsningen i a-kassan, som kostnadsberäknats till cirka 1,5 miljarder kronor, är inte alls inkluderat. Dessutom är utgifterna för a-kassan underskattade med 0,7 miljarder kronor.

Socialdemokraterna föreslår också en lastbilsskatt och räknar med intäkter redan från 2012. Skatten går däremot inte att införa så snabbt, innebär betydande administrationskostnader och kräver ett slopande av den befintliga vägavgiften. Intäkterna från lastbilsskatten överskattas därmed med 1 miljard kronor 2012, cirka 4 miljarder kronor 2013 och på längre sikt antagligen cirka 2 miljarder kronor.

Därtill ser det ut som om Socialdemokraterna överskattat kommunernas skatteintäkter – eventuellt med upp till 1 miljard kronor – till följd av förslagen om sjukförsäkring och a-kassa. Till sist har man underskattat kostnaderna med cirka 0,5 miljarder kronor för studiemedel, boende för flyktingar och bristyrkesutbildning. Sammantaget innebär underskattade utgifter och överskattade skatteintäkter att det uppstår ett underskott på cirka 5 miljarder kronor i de offentliga finanserna 2012.

Om vi därtill inkluderar konsekvenserna av Socialdemokraternas nedmontering av arbetslinjen, genom höjda skatter och att fler lämnar arbetskraften, försvagas de offentliga finanserna med ytterligare cirka 20 miljarder kronor, varav ungefär hälften redan på kort sikt. Totalt finns alltså risk att deras politik skulle urgröpa de offentliga finanserna med omkring 30 miljarder kronor.

Socialdemokraterna redovisar också ett stort antal ofinansierade utgiftsförslag och målsättningar. Det handlar om satsningar som kostar många tiotals miljarder, som höghastighetståg, en andra fast Öresundsförbindelse, utbyggd tunnelbana, utrotad barnfattigdom och rätt till heltid. Menar de allvar med dessa satsningar? Då kräver de kraftiga skattehöjningar eller skulle äventyra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Många förslag är långsiktigt både bra och nödvändiga, men måste förstås vara finansierade innan de realiseras.

Socialdemokraterns förslag riskerar också att fördjupa nedgången och försvåra en återhämtning efter krisen. De vill tynga hushåll och företag med skattehöjningar på totalt nästan 30 miljarder kronor nästa år. För företagen handlar det om 17 miljarder kronor i skattehöjningar genom fördubblade socialavgifter för att anställa unga, drygt 5 miljarder kronor i höjd restaurangmoms och en lastbilsskatt de hävdar ska dra in 4 miljarder kronor på sikt. För hushållen handlar det om 5 miljarder kronor i höjda inkomstskatter och minskat rot/rut.

Särskilt hårt drabbas unga människor. Höjda socialavgifter, höjd restaurangmoms och minskat rot/rut riskerar upp till 20.000 jobb på kort sikt, varav udden särskilt är riktad mot delar av arbetsmarknaden där unga jobbar eller har lättast att få jobb. Runt 3 miljarder kronor av de höjda socialavgifterna slår också mot kommuner och landsting, där 3.500–5.000 jobb i välfärden hotas.

Nedmonteringen av arbetslinjen är konsekvent. Socialdemokraterna vill göra det mindre lönsamt att arbeta. En heltidsarbetande förlorar med deras politik cirka 2.000 kronor per år. Samtidigt föreslås en utbyggnad av bidrags- och AMS-politiken med 10 miljarder kronor. Därmed går nära hälften av Socialdemokraternas föreslagna utgifter till bidrags- och AMS-politik. Att på detta sätt göra det mindre lönsamt att arbeta minskar sysselsättningen med drygt 10.000 på kort sikt och 50.000 på lång sikt.

Riskerna för ekonomin förstärks också om vi ser till övriga röd-gröna budgetmotioner. Vänsterpartiet föreslår bland annat stora höjningar av inkomst-, bolags- och förmögenhetsskatterna. Miljöpartiet vill bland sina förslag införa flygskatt, höja bensinpriset med 70 öre och sammantaget höja miljöskatterna med 20 miljarder kronor.

I Europa avlöser besparingspaketen varandra. Sverige kan i stället göra aktiva insatser för jobb, omställning och förstärka tryggheten för människor i en utsatt ekonomisk situation. Samtidigt har vi ett handlingsutrymme om krisen i vår omvärld blir långvarig. Sunda offentliga finanser är och förblir hörnstenen som garanterar vår gemensamma välfärd och goda förutsättningar för sysselsättning och tillväxt. Alternativet till Alliansen är en splittrad opposition. En opposition som med sin politik vill undergräva arbetslinjen, lägga stora skattebördor på hushåll och företag samt tydligt riskerar Sveriges ekonomi.

Fredrik Reinfeldt,
partiledare M

Jan Björklund,
partiledare FP

Annie Lööf,
partiledare C

Göran Hägglund,
partiledare KD

Statsminister Fredrik Reinfeldt har i dag utsett Annie Lööf till näringsminister och chef över Näringsdepartementet. Lena Ek har utsetts till miljöminister och chef över Miljödepartementet. Samtidigt får Anna-Karin Hatt ansvar för energifrågorna och blir IT- och energiminister. Regionfrågorna flyttas till näringsministern.

De nya ministrarna tillträder omedelbart.

Mer information och presskonferensen i sin helhet finns på regeringens hemsida.

-Som de tre vice männen kommer ni för att se en stjärna födas.

Så introducerades de tre allianspartiledarna när de på söndagsmorgonen anlände till Årestämman för att hälsa Annie Lööf välkommen i gänget. Och det var ett samspelt gäng som gång på gång uppvisade klara stå-upp-kvaliteter. När tonerna av ”We are family” ebbat ut fick de fyra genomföra en uppskattad lära-känna-övning, som gav vid handen att Annie, förutom att hon jobbat som barista i London även varit fotbollsmålvakt.

Maud Olofsson manade Fredrik Reinfeldt, Göran Hägglund och Jan Björklund att ta väl hand om Annie

-Hon är minst lika resultatinriktad som jag, så hon kommer att bli en fantastisk bricka i allianssamarbetet.

(Foto: Patrick Trädgårdh)

Med årets budget tar regeringen ansvar för Sverige i en turbulent tid. För att motverka krisens effekter, förbättra de långsiktiga förutsättningarna för jobb och tillväxt samt förstärka välfärden föreslår regeringen åtgärder för sammanlagt 15 respektive 17,3 miljarder kronor för 2012 och 2013. Då finns samtidigt säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för att säkra att Sverige kan hantera en ännu sämre utveckling om skuldkrisen blir djup och långvarig med stora effekter på den svenska ekonomin.

- Regeringen tar ansvar för att Sverige står väl rustat att möta effekterna av den statsfinansiella oron i omvärlden. Människor ska känna sig trygga med att skolan, sjukvården och omsorgen fungerar även när det är oroligt i omvärlden. Och genom att värna en trygghetsbuffert har vi samtidigt handlingsutrymme att möta en sämre utveckling, säger finansminister Anders Borg.

Reformutrymme på 15 miljarder kronor

Finansdepartementet bedömer att svensk ekonomi dämpas kraftigt under 2012. Ökad osäkerhet bland hushållen gör att konsumtionen väntas öka långsammare. Tillsammans med en svagare efterfrågan från omvärlden leder det till att BNP-tillväxten revideras ned till 1,3 procent 2012. Trots att prognosen därmed reviderats ned kraftigt, finns det en risk att utvecklingen kan bli betydligt svagare.

Den dämpade tillväxten gör att det finansiella sparandet inte förbättras lika snabbt som regeringen tidigare trott. Regeringen bedömer att ett reformutrymme på 15 miljarder kronor för 2012 ger ett sparande nära balans. Då finns också tillfredsställande säkerhetsmarginaler för att förstärka jobbpolitiken om utvecklingen skulle bli sämre. 

Åtgärder för sysselsättning, tillväxt och välfärd

I budgetpropositionen för 2012 prioriterar regeringen åtgärder för att möta inbromsningen, åstadkomma varaktigt högre tillväxt och sysselsättning, se till att välfärden kommer alla till del samt öka stabiliteten i det finansiella systemet. Totalt satsas 15 respektive 17,3 miljarder för 2012 och 2013.

Åtgärder för att möta inbromsningen

Syftet med dessa åtgärder är att med tillfälliga, riktade satsningar förhindra att arbetslösheten biter sig fast på hög nivå.

·         Satsning på infrastrukturen 2012 och 2013 för att både skapa sysselsättning och möta det uppdämda behov som finns av underhåll av vägar och järnvägar.

·         Arbetsmarknadspaket för att förhindra långtidsarbetslöshet och öka stödet till grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, bland annat ungdomar.

Åtgärder för varaktigt högre tillväxt och sysselsättning

Syftet med dessa åtgärder är att förbättra förutsättningarna för sysselsättning, tillväxt och konkurrens för att värna Sveriges starka position.

·         Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster för att skapa jobb för unga och stimulera till företagande.

·         Förbättrade villkor för företagande och sparande

·         Reformpaket för utbildningsområdet med huvudfokus att stärka läraryrkets status och lärarnas kompetens.

·         Reformer för minskat beroende av ekonomiskt bistånd

·         Åtgärder för hållbar tillväxt i alla delar av Sverige

·         Åtgärder för att förbättra innovationsgraden i ekonomin

Åtgärder för att välfärden ska komma alla till del

Syftet med åtgärderna är att värna välfärdens kärnverksamheter och se till att skuldkrisens bördor fördelas rättvist.

·         Åtgärder för att förbättra kvaliteten, tillgängligheten och valfriheten i sjukvården och omsorgen

·         Justeringar i sjukförsäkringsreformen i linje med vad som presenterades i 2011 års ekonomiska vårproposition

·         Höjt bostadsbidrag för unga och barnfamiljer

·         Höjt bostadstillägg för ålderspensionärer

·         Åtgärder för en human och rättssäker migrationspolitik

Åtgärder för ett stabilt finansiellt system

Ett väl fungerande finansiellt system är centralt för ekonomin och arbetet med att öka stabiliteten pågår kontinuerligt.

·         Kraftigt ökade resurser till Finansinspektionen

·         Ambition att höja kapitaltäckningskraven för bankerna för att dels minska riskerna för fallissemang, dels minska skattebetalarnas kostnader

Regeringens fortsatta reformambitioner

Regeringen bedömer att de flesta av de reformambitioner som beskrevs i budgetpropositionen för 2011 fortfarande kan genomföras under mandatperioden. De kommer att genomföras när det uppstår ett varaktigt reformutrymme och det ekonomiska läget tillåter samt under förutsättning att viktiga reformer inom prioriterade välfärdsområden kan säkras. Bland de åtgärder som kommer att prioriteras finns:

·         ett femte steg i jobbskatteavdraget

·         sänkt skatt för pensionärer

·         höjd gräns för statlig inkomstskatt

·         fortsatta förbättringar av företagsklimat och villkor för företagande, investeringar och sysselsättning

Mer information finner du på regeringen.se

Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer krav på säkerhetsmarginaler och tydliga prioriteringar i den kommande höstbudgeten.

Vi vill säkra att Sverige har handlingsutrymme att möta en kraftigare eller mer varaktig avmattning. Med en ansvarsfull politik och goda säkerhetsmarginaler ska vi fortsätta att stärka välfärden samt förutsättningarna för jobb och tillväxt i hela Sverige.

 Få investeringar i Sveriges framtid är så viktiga som de för en bättre skola. Lärarna är samtidigt mycket av nyckeln för en skola som ger varje elev möjlighet att utvecklas. Ett kärvt ekonomiskt utrymme till trots har vi därför enats om att göra en bred satsning på Sveriges lärare.

 Regeringen avsätter medel för en karriärutvecklingsreform med utvecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom grund- och gymnasieskolan. Utvecklingsstegen med eventuella behörighetskrav skrivs in i skollagen. Löner och anställningsvillkor regleras av parterna på vanligt sätt. Staten täcker kostnader för skolhuvudmännen för reformen genom ett statsbidrag.  

 Totalt satsas 3,8 miljarder kronor under åren 2012-2015 på lärarreformer.

 Läs mer på regeringen.se 

•  
   
  • Alliansregeringen inför också Lärarlyftet II. En satsning för att lärare, som saknar behörighet inom något av de ämnen eller årskurser de undervisar i, ska erbjudas utbildning för att kunna få denna behörighet.  

   

  • Regeringen genomför också en satsning på fortbildning för yrkeslärare. Detta för att erbjuda dessa möjligheter att regelbundet delta i praktisk verksamhet ute på en arbetsplats inom sin aktuella bransch.  

   

  • Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av särskilt stöd samt uppföljning och utvärdering av verksamhetens kvalitet.  

   

  • För de lärare som saknar examen genomför regeringen en satsning på vidareutbildning, så att de ska kunna ta sin examen och ansöka om legitimation (VAL). 

   

  • Rektorerna spelar en viktig roll för skolans utveckling. Regeringen föreslår därför en frivillig fortbildning i pedagogiskt ledarskap för dem som genomgått den obligatoriska rektorsutbildningen.  

   

  • Varje forskarutbildad lärare bidrar till att bygga upp sin skolas kunskapsbas i sitt ämne. Regeringen satsar därför på forskarskolor för att fler lärare och förskollärare ska ges möjlighet att bli forskarutbildade. Forskar-utbildningen ska vara knuten till de ämnen som lärarna har utbildning att undervisa i.

   

 

För att möta krisen vill vi stärka företagen. Vi är därför överens om att i höstbudgeten satsa på förenklad expertskatt, lättnader i 3:12-reglerna samt utökad avdragsrätt för forskning, skriver finansminister Anders Borg, utbildningsminister Jan Björklund, näringsminister Maud Olofsson och bostadsminister Stefan Attefall.

Den svåra statsfinansiella situationen i främst många europeiska länder och USA liksom den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna leder till en svagare global ekonomisk utveckling framöver. Kraften och varaktigheten på avmattningen är mycket osäker och såväl Konjunkturinstitutet och Riksbanken som finansdepartementet har de senaste veckorna kraftigt skrivit ner sina prognoser.

För att trygga Sveriges handlingsutrymme ställs krav på säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Alliansregeringen var tydlig i valrörelsen med att inkomstskattereformer genomförs först när det ekonomiska läget tillåter. Inriktningen på politiken är att på ett ansvarsfullt sätt möta inbromsningen på arbetsmarknaden och fortsätta att stärka välfärden liksom förutsättningarna för jobb, företagande och tillväxt.

I syfte att möta inbromsningen på arbetsmarknaden föreslår regeringen en kraftig satsning på infrastruktur. Fem miljarder kronor satsas på järnvägar, vägar och 495 miljoner satsas på bredbandsutbyggnad. Samtidigt stärker vi ungas ställning på arbetsmarknaden genom sänkt restaurangmoms och satsningar på utbildningsväsendet.

Utöver krisen ställer globaliseringen nya krav på Sverige. Vi behöver bygga vidare på vårt lands styrkor, såsom en kunskapsintensiv industri, en växande tjänstesektor och en välutbildad arbetskraft. Vi har inom regeringen enats om ytterligare åtgärder för att stärka förutsättningarna för företag att växa och anställa.

I den internationella konkurrensen måste svenska företag kunna rekrytera utländska experter och andra nyckelpersoner. Därför finns särskilda skatteregler för personer som klassas som experter.

Vi är nu överens om att genomföra en förenkling av den så kallade expertskatten. Framöver kommer utländsk personal som tjänar mer än två prisbasbelopp per månad (88 000 kronor, 2012) alltid att beskattas enligt dessa regler.

På så sätt blir det enklare och mer förutsägbart när företag rekryterar utländska medarbetare, samtidigt som det blir mer attraktivt för högkvalificerade personer att arbeta och forska i Sverige. Då blir det också enklare för företag att förlägga forskning och huvudkontor i Sverige.

Goda villkor för små och medelstora företag är avgörande för att jobben ska bli fler. Därför föreslår vi också ytterligare förenklingar i de så kallade 3:12-reglerna. Schablonbeloppet i förenklingsregeln höjs till 2,75 inkomstbasbelopp (vilket gör att 143275 kronor kan tas ut som utdelning, att jämföra med 2006 då motsvarande siffra var 64950) samtidigt som vi inför ett tak på 90 inkomstbasbelopp för hur mycket utdelning som behöver beskattas som inkomst av tjänst.

Motsvarande lättnader kommer enskilda näringsidkare till del genom en höjd räntefördelningsränta med en halv procentenhet. Med dessa förändringar stärks förutsättningarna för anställningar och investeringar likväl som för att utveckla och förlägga högavkastande och innovativ verksamhet i Sverige.

För att ytterligare stärka företags utvecklingsmöjligheter föreslår vi att avdragsrätten för forskning och utveckling utökas i enlighet med den så kallade handelshögskolemodellen. Nuvarande tillämpning av reglerna är för strikt och framöver ska det räcka att forskningen är av rimligt intresse för verksamheten för att avdrag ska vara möjligt.

Alliansen har genomfört en bred reformagenda, med sänkt bolagsskatt, sänkta socialavgifter, halverade socialavgifter för unga och slopad förmögenhetsskatt. När vi står på fastare mark och kan säkra ett reformutrymme är vi angelägna om att gå vidare med fler åtgärder för jobb, välfärd och tillväxt. En företagsskattekommitté ser över vilka regelförändringar som skulle skapa bäst förutsättningar för fler jobb och investeringar. Regeringen har också utsett ett nationellt råd för innovation och kvalitet i offentlig sektor.

Det är vår ambition att när ekonomin tillåter öka drivkrafterna för arbete och studier ytterligare samt att minska beskattningen av företag och riskkapital för att lägga grund för fler jobb, mer forskning, fler innovationer och ökad tillväxt. Ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget gör arbete mer lönsamt samtidigt som flaskhalsar motverkas, motståndskraften mot kriser stärks och matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Höjd brytpunkt i den statliga inkomstskatten ökar antalet arbetade timmar i ekonomin och belönar ansträngningar, företagande och utbildning.

Med årets budget tar vi ansvar för Sverige i en turbulent tid. Stegen mot full sysselsättning går via förbättrat företagsklimat, en förstärkt utbildning och ökade drivkrafter för jobb och utveckling.

ANDERS BORG (M)

finansminister

JAN BJÖRKLUND (FP)

utbildningsminister

MAUD OLOFSSON (C)

näringsminister

STEFAN ATTEFALL (KD)

civil- och bostadsminister

Artikeln publicerad på SvD Brännpunkt 13/9